Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Andra föreläsningen (Den 22 November). Om konungamakten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Adolfs egna afsigter, är en fråga hvars besvarande har
stora svårigheter. Christina har derom yttrat sig olika
Rikskanslerens egna yttranden hade man önskat sig
bestämdare. Att konungen flera år före sin död med honom
samtalat i detta ämne, bedt honom derom uppsätta sina
tankar, och i hufvudsaken gillat’, utan att likväl
uttryckligen bekräfta dem, är det hufvudsakliga af hans yttranden.
Kanslerens uppgift8, att konungen "åt capita för de fem
collegier" velat uppdraga styrelsen under en minderårighet,
har ingenting osannolikt. Gustaf Adolf hade, mer än någon
af sina företrädare, utbildat den civila och militära
tjenste-staten i Sverige, och Sveriges störste civilist, Axel
Oxenstjerna, har dervid i synnerhet varit honom behjelplig.
Med de store män i fältet och i rådet, som han framkallat,
kunde han hoppas att denna stat under en minderårighet
skulle bära sig sjelf. Men ett står fast: Gustaf Adolf har
ingenting velat uppoffra af thronens rättigheter. I
regeringsformen tyckes ej heller uttryckligen något sådant
ligga. Den utgifver sig för ett förvaltnings-reglemente,
som för framtiden borde gälla; den synes gå ut på att
lemna både konungens makt och ständernas rättigheter
’ I sitt eget lefverne säger bon, att rikskansleren ordnat allt efter
konungens instruktioner, men tillagt mycket af sitt eget. I en
konferens vid 1660 års riksdag emellan preste- och borgarestånden
samt adeln anfördes af de förra ett Christinas yttrande till Berndes
(troligen riks-rådet Johan Berndes), som för 1634 års
regeringsform åberopade Gustaf Adolfs auktoritet: "att konungen kanske
aldrig sett ett ord deraf." Tham, Bidrag till Svenska
riksdagarnes och regeringsformernas historia från medlet af sjuttonde
århundradet, I haft., s. 82.
1 "Så vidt reatia vidkommer", säger kansleren i sitt bref till rådet
den 5 December 1632.
* Uti samma bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
