Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Städer, bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
voro länge få och obetydliga; och vårt land är ännu ett
af de Europeiska, der städernas befolkning i antal lägst
förhåller sig till landets. Mer än två t redjedelar 8 af
Svenska folket utgöres af Svenska allmogen, som under två
tredjedelar af året är genom vintern stängd från egentlig
sysselsättning med jordbruket. Arbetet i andra gestalter:
— såsom bergsbruk, för hvilket Sverige erbjuder ett så
vidsträckt fält, — eller hus-slöjd af allehanda slag, till
hvilken Svensken kallas ej mindre af naturlig fallenhet än
af behof, — eller utbytet och forslandet af arbetets
produkter, — eller blotta utbytet af arbetskraften mot
dagspenning, ofta på längre håll och genom vandring förtjenad,
— allt sådant utgör naturliga beståndsdelar af Svensk
näringsflit. Man finner dem alla af ålder i Sverige, till
och med bergsbruket såsom bonde-näring, och på det
enklaste sätt bedrifven. Långt förr än någon grufva i
Sverige bröts, bereddes af jernhaltig jord i myror och
sjöar (de så kallade myrmalmer) ett smidigt jern. Processen
var kort. Man lät malmen genom kolen nedsmälta, under
eldens uppväckande förmedelst pustar uti små gropar som
gjordes i sandbankar och sedan blefvo ommurade i form
af härdar eller små ugnar. Man finner spår af denna
primitiva jernberedning i Smålands, Wermlands, Dalarnes,
Herjedalens, Jämtlands skogar, på ställen der jerngrufvor
icke finnas eller äro aflägsna. I Elfdalen och Lima uti
8 Enligt tabell-kommissionens und. berättelse angående nativiteten
och mortaliteten åren 1836—1840, och rikets folkmängd vid
1840 års slut, förhåller sig städernas befolkning till landsbygdens
såsom 1 till 9,35. Beräknar man detta förhållande efter
medeltalet af folkmängderna för åren 1815—1840, så utfaller det såsom
1 till 9,io. — Bondeståndet förhåller sig till de öfriga
folkklasserna i antal såsom 2,40 till 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
