Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
riksmöten förändrade förhållandet till någon del; ehuru,
om man känner hans personliga inflytelse på
riksdagsbesluten, mera till formen än i saken. Gustaf Adolf var
samvetsgrannare än någon af sina företrädare. Med rätta
har om honom blifvit sagdt: "att han, den störste krigaren
på Sveriges thron, likväl var den minst våldsamme
regenten af sin ätt"— Att många bördor sedan hans tid
stannat på Svenska jorden är sant. Men de tillhöra ej
blott hans, utan i allmänhet de stora krigens tidehvarf.
Tiderna voro svåra, de lagliga formerna obestämda. Deraf
olikheten i deras tillämpning, äfven efter utfärdandet af
den första Svenska riksdags-ordning. Ty Gustaf Adolfs
riksdags-ordning innehåller intet stadgande om sättet för
bevillning, och detsamma gäller om regeringsformen af år
4634. Oaktadt de under Gustaf Adolfs tidehvarf talrika
riksdagarne, ser man derföre tillika stundom ett utskott
af ständerna besluta och bevilja med ständers rätt,
stundom rådets myndighet träda emellan, stundom allmänna
bördor åläggas i följd af särskilda öfverenskommelser med
landskapernas menigheter. Så beviljades i synnerhet de
så ofta återkommande utskrifningarne af krigsfolk ingalunda
blott på riksdag. De upphörde ej heller genom något
riksdagsbeslut, utan genom kontrakterna om det ständiga
knektehållet, hvilka Carl XI (till följd af några tidigare
partiella föredömen) efterhand ingick med nästan alla de
särskilda provinserna. Formen för alla dessa afhandlingar
påminner ännu om den gamla provincial-representationen;
och de ur dessa kontrakter härledda skyldigheter hafva
derföre ej utan svårighet blifvit underkastade reglering
efter våra nu gällande riksdagsformer. Ständerna hafva
väl sedermera iklädt sig den ena kontrahentens ställe och
’ Svenska Folkets Hist. III D. Jfr ofvan Representationsfrågan, 2 art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
