Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Mot konungamakten voro bägge lika sinnade, och
rådets myndighet sökte hattarne, sedan de kommit till
väldet, att lika ifrigt upprätthålla, som de gamla slägternas
parti det hade gjort, hvilket af dem blifvit störtadt. Då
den gode konung Adolf Fredrik år 1751 uppsteg på
Sveriges thron, ville han veta om rådtt skulle regera eller,
enligt regeringsformens bokstaf, blott råda. Den vältalige
Tessin svarade: "alla de tre delar, hvaraf vår regerings
ställning består, sammanlöpa uti Svea konungs famn. Han
gifver åt högheten glans, åt myndigheten lif, ål väldet
eftertryck; och således förvare vi uti Kongl. Maj:ts sköte
vår frihet, vår säkerhet och vår omvårdnad. Rikets råd
äro rikets ständers ansvarige fullmäktige. De ega råda
och ej regera. Regera betyder, efter det begrepp rikets
råd derom hafva, att yttra sig öfver de förekommande
mål efter behag och godtycke samt utan bifogade skäl
till meningens bestyrkande. Råda deremot är att inför
protokollet andraga sina underdåniga tankar, grundade på
skäl och omständigheter, då ett sådant votum gäller vid
beslutets fattande, allt efter som pluraliteten del vid
omröstning bifaller; och blifva sedan rikets råd hvar för sig
på nästa riksdag för sin omröstning ansvarige." Det var
i prydliga ord detsamma som redan vid 1719 års riksdag
hade blifvit yttradt, men också tadladt i borgareståndet,
att konungen nedsattes till en president i ett collegium *.
Efter konung Adolf Fredriks död var det striden emellan
adeln och de ofrälse stånden angående Gustaf III:s
konungaförsäkran som störtade detta regeringssätt. Man ville
upp-lifva det stadgande i Adolf Fredriks konunga-försäkran,
att konungen skulle städse instämma med samtlige rikets
* Jfr min skildring af frihetstiden, i Svenska Akademiens Handlingar,
lö:de delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
