Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Sveriges nuvarande författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Man måste medgifva att en representations-för5ndring
hittills aldrig i Sverige skett utan i och genom en
revolution; och revolutioner på vårt sätt ha vi redan haft
alltför många. En representations-förändring är i sig sjelf
en akt af nationell sjelfständighet. Sjelfständigheten för
folken kan vara både inre och yttre; men bådas samband
är oupplösligt; — och profvet att så förhåller sig lärer
ej heller för oss komma att uteblifva. — Exempel af inre
politiska kriser, lyckligt öfverståndna utan att tillika hafva
varit yttre kriser, finnas. Man ser sådana föredömen hos
stora nationer, långt framskridna på den borgerliga
frihetens bana; och de visa till hvilka resultater en med
ärlighet och tålamod genomförd debatt kan leda. De
Nord-Amerikanska fristaterna satte ett sådant exempel efter
förvärfvad sjelfständighet, genom en fredligt grundad
cen-tral-författning. England har satt ett annat, genom
reformbillen. — Reform utan revolution måste i allmänhet vara
den lagliga frihetsvännens valspråk; och en fri diskussion
om reformens vilkor är oss ej blott genom vår
statsförfattning försäkrad, utan denna diskussion är tillika för
det närvarande en medborgerlig pligt. — För mig
framstår klarare hvad i fråga om vår representations former
och verksamhet icke är möjligt, än hvad som för dess
ombildning kan och bör ske. Men insigten i det förra
kastar redan ljus på det sednare.
Kunde frågan, huruvida vår närvarande författning
kan bära sig, ovilkorligen med nej besvaras; så vore saken
så vida afgjord. Men sjelfva denna fråga är alltför
obestämd och förutsätter en annan: hurudan är i sjelfva verket
vår närvarande författning? — Hvad som är, såsom
föremål för iakttagelse och erfarenhet, synes lätt kunna afgöras.
Likväl är det intet ämne hvari man stöter på flera fördo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
