Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Vilkoret för ståndsförfattningens fortfarande verksamhet - De förstärkta utskotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
vår författnings bestånd, borde veta att undvika
skeppsbrottet tredje gången.
Huru förhållas skall i de frågor, i hvilka intet stånd
kan underkastas de öfriga, eller för sig besluta, och hvilka,
äfven om två stånd stadna mot två, hvarken kunna
förfalla eller öfverlemnas åt konungens godtfinnande, har i
vår ofTentliga rätt hittills varit obestämdt; tills
regeringsformen af år 1809 sökte förekomma de i sådana
förhållanden framstående faror, medelst stiftande af en egen,
sedermera ytterligare utbildad institution, hvilken jag ej
tvekar att anse såsom ett grundvilkor för vår närvarande
författnings fortfarande verksamhet.
Det är inrättningen af de förstärkta utskotten, i hvilka,
genom ledamöter till lika antal valda af alla stånden, —
röstande per capita, ej efter stånd, — sådana frågor skola
afgöras.
Regeringsformen af 1809 föreskref denna utväg. Den
användes först i hvad som rörde statens reglerande och
bevillningens derefter lämpade belopp. — Till grundlagens
ändring fordrades konungens och alla ståndens
sammanstämmande bifall. Men då man tillika med nödig
varsamhet hade velat lemna rum för grundlagens förbättring,
stadgades att uti grundlagsfrågor (hvilka ej kunde i ståndens
plena väckas, utan skulle hos konstitutions-utskottet
anmälas) borde, sedan utskottets slutliga utlåtande blifvit
afgifvet, beslutet först nästföljande riksdag af ständerna kunna
fattasDet visade sig snart att \ 809 års lagstiftare hade
för mycket räknat på konstitutions-utskottets, i vissa fall
med ständernas rätt beslutande myndighet, då de tycktes
2 Undantag gjordes endast för grundlags-ändringar som af konungen
proponeras; hvilka kunna afslås vid samma riksdag då de väckas,
om nämligen konstitutions-utskottet dem genast afstyrker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
