Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Förslaget om femte ståndet - Det första konstitutions-utskottets grundsats för nationalrepresentationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
allas blickar till sig, och sedermera, efter återvänd fred,
en fortsatt mildring af stånds-principens skärpa genom
representationens utvidgande (ehuru alltid inom de gamla
stånds-kategorierna) visade sig såsom den medelväg, hvilken
närmast låg för hand. Ett enda försök, menadt i samma
riktning, men som redan faller utom medelvägen, återstod:
att bibehålla våra fyra stånd, men låta de orepresenterade
bilda ett femte bredvid dem; och detta försök är nu i görande ’.
Men redan det första konstitutions-utskottet har
förklarat detta för en afväg. Efter de af oss nyss anförda
ord i utskottets memorial heter det: "utskottets pluralitet
har i stöd af dessa anledningar ansett stånds-fördelningen
såsom det hufvudsakliga felet i vår representation, och har
derföre till en början, vid frågan om de orepresenterades
anspråk, ansett sig alldeles böra åsidosätta den om ett
femte stånd. Då intressen redan äro skiljaktiga, lära
olägenheterna deraf ej kunna afhjelpas igenom deras
förökande medelst en ny korporation, och om man derigenom
trodde sig hafva förekommit händelsen af paria vota stånden
emellan, skulle man måhända snart nog finna, att den
anstalt man vidtagit för att befordra ärendernas gång,
snarare torde hindra deras afgörande. Täflan att vara
det sista att besluta, för att tillägga sig anseendet alt
hafva af gjort saken, skulle, fruktansvärdt nog, blifva en
ny anledning till uppehåll och missnöjen stånden emellan.
Det är för öfrigt aldrig igenom hjulens mängd uti ett
redan inveckladt konstverk, som man förbättrar dess gång;
det är igenom bestämdheten och kraften af deras verkan,
’ Redan vid 1840 års riksdag gick adelns ocb presteståndets
gemensamma tanke hufvudsakligen derpå ut, i motsats med då varande
konstitutions-utskotts förslag till representationens ombildning på
grunden af samßilta val.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
