Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
konung, för och emot hvilken en mängd partiskrifter
finnas, de sednare ojemförligt de bittraste. Men det är ej
sådana skrifter som gifvit Tegel och Messenius
(Ches-necopherus förtjenar ej att i bredd med dem nämnas) en
plats bland Svenska häfdatecknare. Någon historia om
Carl den nionde har Tegel ej skrifvit. Hans bästa arbete,
den på Carl den niondes befallning författade historien om
Gustaf I, skall alltid bibehålla sitt värde genom
förvarandet af många samtida underrättelser, och kan, der denar
ofullständig, partisk eller stympad, ej mera missleda, sedan
så rika källor för denna tids häfder numera ligga i dagen
Detsamma gäller om Messenii, i hans stora verk Scondia
lllustrata införda teckning af Carl den niondes regemente,
hvilken är med en återhållsamhet uppdragen, som förråder
det våld den hemlige katholiken måst ålägga sig. Den
gamle Messenius var en sådan; och redan detta bevisar
med hvad uppriktighet han i föregående partiskrifter hade
tagit Gari den niondes försvar. Det är i den 8:de tornen
af sin Scondia som han beskrifver Sigismunds och Carl
den niondes regeringar. 1 företalet till den 9:de tornen
erkänner han sig vara katholik, samt återkallar och
fördömmer högtidligen allt hvad han till Carls försvar skrifvit
’ EU bevis derpå förekommer uti afhandlingen: Om Svenska kyrkans
ytlre skick och förhållande till staten intill slutet af sextonde
århundradet, intradestal i Kongl. Vitterh. Hist. och Ant. Akademien
af Hans Järta, i en bilaga angående rättegången emot Laurentius
Andreæ och Olaus Petri år 1540. —Berättelsen om denna
rättegång finnes i det egenhändiga originalet af Tegels konung Gustaf
l:s historia uti riks-arkivet, men har i den af konung Carl den
nionde öfversedda redaktionen, som trycktes, blifvit utesluten. Jfr
Vitterh. Hist. och Ant. Akademiens Handlingar, 16 del. s. 183.
Ransaknings-protokollet i nämnda rättegång har sedan blifvit tryckt
af Thyselius i 2 del. af dess Hand!, till Gustaf I:s historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
