Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
465
afdelningen intill K. Gustaf Adolfs regeringstid) af Hans
Järta. Jag lånar ur denna historiska skrift följande
yttringar, och tillåter mig att i dem särskildt utmärka de
ställen som bestyrka det omdöme jag fällt. "Under mer
än tvänne århundraden" — heter det ss. 257 och ff. —
»tillväxte så väl den verldsliga aristokrati, hvilken Magnus
Ladulås skapat, som den andeliga, hvars förut vunna
fördelar han ytterligare främjat. Allmogens fordne
försvarare, lagmännen, voro upptagne i konungens råd och
derigenom till delaktighet uti det aristokratiska väldet, som
inre oroligheter oupphörligen förstärkte. Tyske och
Danske konungar sökte att, till förmån för sina utländska
hofmän, på hvilkas trohet de mest litade, stadga inom
Svea land den länsförfattning, som en konung af Svensk
börd förut hade bemödat sig att ifrån deras fosterländer
dit införa *.–Till en betydlig del bestodo konungarnes
förläningar i anvisningar på utskylderna af odaljorden inom
vissa orter. Detta ännu i vår tid bibehållna sätt att
aflöna tjenstemän var då, under bristen på penningar,
nödvändigt, och, så ordnadt som det nu är, förblifver
måhända länge det tjenligaste för ett land, der allmänna
rörelsen ej är och, i följd af naturförhållanden, ej kan
vara liflig. Då skatterna voro bestämda, inneburo sådana
förläningar af deras uppbörd icke ovilkorligen någon
förtryckande makt af samma egenskap som länsherrens öfver
• Har afseende på ett föregående yttrande i afhandlingen, s. 255:
"Ibland Sveriges konungar synes Magnus Ladulås hafva varit den
förste, hvilken sökt att skapa ett feodal-syslem efter Tyskt mönster.
Men det fattades honom grundämnen dertill, nämligen ett
underkufvadt folk att godtyckligt beskatta, och ett eröfradt land att
såsom krigsbyte utskifta åt sina tjenstemän."
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Å[deln. 6 Band. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
