Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
så högsinnad, så ädel, att historien sällan kan uppte något
skönare; — alla dessa förhållanden, oaktadt historiska fakta
och verkligheter, blifva öfverhalkade, glömda, om ej gömda.
Deremot för att fördömma samma rådsherrar, mot hvilka
man dock icke kan framdraga ett enda verkligt brott, tager
man sin tillflykt till gissningar, förmodade aristokratiska
planer och utmålar dessa i blotta möjlighetens rike liggande
domskäl med så hjerta färgor, som möjligt, och söker
sedermera dermed att ursäkta, öfverskyla, till och med
rättfärdiga Karls orättfärdiga uppförande. — Hvadan denna
häfdvunna historiska orättvisa?"
Denna så kallade häfdvunna orättvisa lärer väl
således vara ett ibland de förnämsta bevisen för det
herrskande aristokrat-fördömandet i Svenska historien. Vi ha
sett med huru litet skäl något sådant kan våra förnämsta
häfdatecknare påbördas. Det gäller äfven om deras
behandling af denna epok. Också är denna allmänna
anklagelse blott ett omsvep. Det är mot min Svenska Folkets
Historia som beskyllningarne i sjelfva verket äro riktade,
utan att likväl detta här tydligen utsäges.
Stridsfrågan emellan Sigismund och Carl är i sjelfva
verket en allmän statsrättlig fråga, som i Sverige tidigare
än annorstädes kom till afgörande. Hufvudfrågan är: huru
långt sträcker sig den kungliga legitimitetens rätt? Äro
nationerna åt vissa herrskareslägter anvisade såsom en
egendom? Eller beror förbindelsen mellan regent och folk
på ett fördrag, hvars brytande å ena sidan, å den andra
löser förbindelsen? I Sverige ha dessa frågor redan då
för tiden med bejakande af den sednare blifvit besvarade.
Sigismund förklarades kronan förlustig, emedan han brutit
de vilkor, hvarunder han den emottagit, och, då hans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
