Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Polen, Ryssland; och det utbrytande kriget med Danmark
hindrar honom ej att med sina sista blickar liksom mönstra
medlemmarne af ett tillkommande förbund mot påfvedömet
och Habsburgska huset, liksom han ock i sitt testamente
synnerligen anbefaller sina barn vänskapen med Tysklands
evangeliska furstar. Sä har i Carls själ, kanske mer än
hos nägon af hans samtida, den brinnande framtid arbetat
som i tretiåra kriget bröt ut; och ej utan betydelse plägade
han säga, med handen pä den unge Gustaf Adolfs hufvud:
ille faciet — "han skall görat!" — Men det är sådana
män, fulla af framtid, som, med eller utan sin vilja och
afsigt, taga folken med sig."
Det är härpå jag haft afseende, då jag i mina
föreläsningar yttrade om Carl den nionde, att "han tände det
Svenska mod som förde den store Gustaf Adolfs vapen."
— Herr F. utropar: "Allt för stor artighet mot Karl
den nionde! Vi känna i sanning icke det tillfälle, då Karl
den nionde tände det Svenska modet, eller den tändsticka
som dertill begagnades." — Med hvilken älskvärd ledighet
behandlar ej herr F. historiska karakterer!
Han är likväl ej alltid att skämta med. Vid
beröringen af vissa punkter har han blifvit synnerligen
ömskinnad och förlorar lätt kontenansen. Vi ha redan
förnummit, huruledes hans historiska öra nu mera ej tål vid
att höra talas om de framfarne herrars, Engelbrekts och
Sturarnes, bondehärar. I min mun skall detta vara ett
anfall mot aristokratien. Man får ej heller säga så här:
att "Carl den nionde, emot de af Johan III återväckta
aristokratiska och prelatiska unions-planerna med Polen och
Bom, satte den Svenske bonden, borgaren och presten."
Detta skall åter i min mun vara ett anfall på
prelaturen. "Märk" — säger herr F. — "antitesen mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
