Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
rätt alt bruka det efter eget behag, skattlägga det efter
egen lystnad och göra sig deraf all möjlig nytta. Pä
papperet hade köparen allenast 3 eller 4l procent för sina
penningar, men i sjelfva verket åtnjöt han beqvëmligen
20 till 30 för hundradet, om icke mera. T. ex.:
riksrådet Konrad Falkenberg köpte ifrån kronan för 2,267
daler silfvermynt elfva mantal, som räntade i visst 68
daler 11 öre silfvermynt; men när man härvid betänker,
att han af berörde mantal dessutom åtnjöt i ovisst och
extraordinarie 180 daler s:mt (årligen), samt dessutom
kunde göra sig nytta af de öfriga friheterna och
hemmanens förmåner, synes onekligen att vinsten var alltför
ansenlig och kronan obilligen förfördelad." — Så långt Botin.
Jag har i min Historia (jfr III: 347, 431) anfört ett
exempel ur Christinas konfirmation den 10 Juni 1645 på
de köpegods, som en af sjelfva riksförmyndarne,
riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstjerna (kanslerens
syskonbarn), af kronan sig tillhandlade. Riks-skattmästaren
hade åren 1638, 39, 40, 42, efter 44 procent, köpt
specificerade 89‡ hemman i särskilda provinser för inalles
28,450 rdr. "Då vi öfverväga" — säges i
konfirmationen — "motiverna af denna försäljning, att i rikets
öfverhängande nöd och allmän fara ej ständerna med högre
skatter besvära, och ej heller är oss lägligt att betala igen
penningarne, och godsens goda skötsel upphjelper landets
kultur, så, ändock vi kunde hafva något alt tadla på
uträkningen af räntan för Westgötagodsen, konfirmere vi
honom i besittningen af dessa gods under adeligt frälse,
som andre sine arfvegods." — De sålunda afträdda godsen
voro dels krono-, dels skatte-, dels kyrkohemman, äfven
ett par tillhörande Gustavianska arfvegodsen. Ibland dessa
till riks-skattmästaren föryttrade egendomar voro tolf går-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
