Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
set, hvaraf en god del köpare och donatarier sjelfva
tillmätt sig öfver dem en sådan makt som öfver andra sina
frälsegods, ja de hafva dem än mera pålagt än sina
frälsebönder, utöfver det skattebonden förut till kronan utgjort;
såsom först med oändliga skjutsningar, sedan med många
och ovanliga dagsverken, och till det tredje med
utskrif-ningar, så att, efter det privilegium som adeln hafver att
nämna sjelfva deras knektar, hafva de uppsatt, i stället
för frälsebönder, lutter skattebönder; och hvad som detta
icke hafver kunnat utmatta dem, så hafva de drifvit dem
med deras utlagor till den ort der de dyrast kunde
försäljas; — ville nu bonden sådana vexationer vara förutan,
måste han, när god tid är, betala spanmålen nästan
dubbelt, ty husbonden vill då intet hafva spanmål, och när
ond tid är, då måste bonden gifva spanmål. De hafva
ock häfdat tillika med bonden, utödt hans skog m. m.;
således att bonden måtte blifva van att draga lika med
deras frälsebönder och derigenom tvingas att upplåta
husbonden eller frälsemannen sin egendom, på det han må
belägga den med afrad så högt han vill, såsom han gör
med sin gamla frälsejord, ja till den ändan hafva en part
låtit utlagorna stå inne hos bonden, och icke allenast intet
kraft honom, utan ock intet velat taga emot dem, på det
att, när tre år voro om, skulle det falla bonden så
mycket besvärligare, och husbonden så mycket lättare komma
till egendomen och bördsrätten, likasom skedde det med
rätt. — Nu måste man väl bekänna, att icke alla äro eller
hafva varit lika delaktige uti sådana procedurer, icke
heller alla lika; likväl är detta nog befunnet, och så mycket
mera klagan värdt, att häribiand hafva ock månge store
varit, så att de små hafva fått så mycket mera styrka
till att göra detsamma. Är ock tidt och ofta härom qvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
