- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
519

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

519

såsom förut konungarne; då hr F. likväl i båda fullen
öfversett de nya vilkor och de nya anspråk som fästade
sig vid de af aristokratien företagna abalienationer; att
förtiga det han låter Christina uppbära hela förebråelsen
för slöseriet i detta afseende, hvars skuld till en stor del
faller tillbaka på aristokratien sjelf. Man må tillika
dömma, huruvida, med ostörd fortsättning af detta förfarande,
det ej i sjelfva verket gälde bondeståndets existens såsom
ett fritt stånd i Sverige. — Det är hr F:s
hufvud-argu-ment, som sålunda vid närmare påseende upplöser sig i dunst.

Jag skulle här kunnat sluta. Det är mera för
ämnets än för hr F:s skull som jag tillägger några ord,
förnämligast angående de mig gjorda tillvitelserna af
partiskhet mot Axel Oxenstjerna och för Christina.

Hvad Oxenstjernas politik angår, fattom i ögat den
förändring som rikets författning undergick då Gustaf Adolf
uppsteg på thronen! Oaktadt Norrköpings arfförening, var
thronföljden ej fullt försäkrad; och detta genom den eljest
så beslutsamme Carls egen tvekan. Det tecknar denne
konung, att han var den man i Sverige som aldrig kunde
förmå sig att underkänna sin brorson hertig Johans
oförverkade anspråk; och det är en seger af en ädel
statskonst, att han gjorde dessa anspråk oskadliga genom att
erkänna dem. Han vågade att i sitt testamente lemna
ständerna valet emellan Johan och Gustaf Adolf. Också
antog ej efter sin faders död Gustaf Adolf genast
konunganamn, och riket var i tvänne månader utan konung. Då
ban på riksdagen i Nyköping den 26 Dec. 1611 af
ständerna emottog riksstyrelsen, nämnde han sig ock med sin
faders titel: "Sveriges, Götes och Wendes utvalde konung
och arffurste.’’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free