Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
na rättvisa, säkerhet och ordning, för hvilka han lefver,
och hvilka han är kallad att bevaka. Det stora Europeiska
krig, hvari Sverige tagit en så ärofull del, hade deremot
djupt stört statens inre jemnvigt. Att återställa denna på
nya grunder, var en uppgift, kanhända ej för svår för
Gustaf Adolfs skapande snille, om hans lifstråd ej så
tidigt blifvit afskuren. Hvad som efter honom, om än med
hjeltemod, utfördes, var ett halft verk. Att vilja grunda
fredstillståndet på de förhållanden som kriget af sig födt,
var utan tvifvel ett stort misstag; och från detta misstag
kunna vi ej frikänna Axel Oxenstjerna. Derföre är hans
politiska lefnad slutad med freden. Det är en ny
begynnande sakernas ordning, som skjuter honom åt sidan:
deruti mera än uti ålderns försvagning låg nu hemligheten
af hans vanmakt. Sveriges framtid bestämdes utan honom
och emot honom. Christina är sjelf deri hufvudpersonen.
Med alla de förebråelser hon fått och förtjenar, kan man
likväl hvarken neka henne snille eller mod; och hon har
ej njutit nog rättvisa för den ståndaktighet, hvarmed hon,
emot de store, genomdref sitt eget beslut att i Carl Gustafs
händer nedlägga en spira som blifvit henne för tung."
Och likväl — tillägger jag ännu — hvilken Svensk
medborgare har förvärfvat sig större förtjenster om
fäderneslandet, än den som efter Gustaf Adolfs död upprätthöll
hans verk, som med Banér återstälde Svenska sakerna i
Tyskland efter nederlaget vid Nördlingen, som efter sin
återkomst till fäderneslandet 1636 gaf regeringen hemma
nytt lif och ny kraft, och som 1645 slöt en fred sådan
som den med Danmark i Brömsebro! — Det är genom
sådana motsägelser, det är genom en sådan tids och
omständigheters inverkan äfven på de utmärktaste karakterer,
som man lärer sig förstå det rörande af skuggorna i mensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
