Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konstantins regering 335 e. Kr. Af beskrifningen hos
Ammianus Marcellinus ser man, att det kostade ofantliga
ansträngningar att få den rest, liksom man också däraf
lärer att resningen af det egyptiska monumentet
betraktades som en händelse af stor vigt. Den kallas nu den
lateranska obelisken, men förskrifver sig ursprungligen från
Thotmes III. Utom dessa två funnos i Rom många andra
obelisker, som vid olika tillfällen blifvit öfverförda från
Egypten; men flere äro sedan kullstörtade och förstörda.
Den fornegyptiska konsten måste likaledes gifva bidrag
till Konstantinopels försköning; här finnes nämligen en
stor obelisk från Thotmes III. Slutligen har den nya
verldsstaden vid Seinens stränder, hvilken fransmannen med
stolthet kallar verldens vackraste stad, icke häller försmått
att smycka sig med ett af dessa Egyptens storartade
minnesmärken från forntiden. Ludvig Filip lät med stor
kostnad från Luksor öfverföra och i Paris på Place de la
Concorde resa den redan omnämnda obelisken, som förskrifver
sig från Ramses II. Äfven London skall nu få sin obelisk.
Som man ser hafva obeliskerna länge varit kända och
beundrade i Europa; de hafva därför tilldragit sig
europeernas uppmärksamhet tidigare och i högre grad än
Egyptens öfriga minnesmärken, dock möjligen med undantag af
pyramiderna. Den egyptiska visdomen egde från urminnes
tid stort rykte, och då man anade, att de hemlighetsfulla
hieroglyfer, med hvilka obeliskerna voro betäkta och för
hvilka man just på grund af deras hemlighetsfullhet hyste
en skygg, nästan religiös beundran, i sina dunkla tecken
inneslöto den högt prisade visdomen, var det naturligt, att
man med spändt intresse motsåg deras tydning, och att
många ansträngde sig för att lösa gåtan. Bland flere
misslyckade försök skall jag nämna endast ett. Den lärde pater
Athanasius Kircher sysselsatte sig mycket med
fornegyptiskan och försökte sig också på att öfversätta hieroglyfiska
inskrifter, hvartill obeliskerna i Rom gåfvo material. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
