Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några mil längre söderut likaledes på Nilens västra
sida ligger Abydos. Vägen dit är lång och besvärlig, i
synnerhet vid öfversvämningstiden, då man måste taga en
längre omväg: fem timmars ridt fram och lika många
timmars tillbaka; att sitta tio timmar af en dag på en
åsnerygg är tröttande nog, i synnerhet emedan åsnan snublar,
när den blir utmattad, och då är så trög, att ryttaren
ideligen får bulta med armar och ben för att få djuret att
gå framåt. Men vedermödorna få rik ersättning, när man
hinner fram till Abydos och står på ruinerna af verldens
äldsta stad. Vi se med djup rörelse dessa första och
tidigaste spår af människans civilisatoriska verksamhet. Redan
hafva vid pass 6000 år förflutit, sedan Abydos stod i sin
blomma; då var det hufvudstaden i det största af de
småriken, i hvilka Egypten i äldsta tider var deladt. Här
residerade Menes, innan han upphäfde sig till ensam konung
öfver hela landet och flyttade sitt residens till Memfis.
Bland de kvarlefvor, som först draga till sig besökarens
öga, är en stor hög, som man kunde frestas tro vara
naturlig, men som vid närmare granskning snart nog visar sig
hafva konst att tacka för sin tillvaro. Den har
uppkommit därigenom, att den ena generationen efter den andra
i långliga tider bygt sina grafvar, den ena öfver den andra.
Här antogo nämligen de gamla egypterna, att Osiris’ graf
fans; det var deras heliga graf, och redan Plutarch
berättar, att de rika egypterna från alla kanter af landet
läto föra sina lik till Abydos för att begrafvas i närheten
af guden Osiris. Khediven låter här anställa gräfningar,
och en hel mängd steninskrifter äro redan funna. Men ju
längre ned man kommer, dess äldre visa sig i själfva verket
monumenten vara, och Mariette hyser godt hopp om att,
när han kommer ned till foten af högen, finna grafvar från
den första dynastiens dagar, ja kanske äldre, och slutligen
stöta på den graf, i hvilken Osiris troddes vara begrafven.
Så var åtminstone Mariettes mening år 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
