Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredliga grafvar för de äldsta thebanska konungarna, för
faraoner af den 11:te och 12:te dynastien. I några uppåt
från Nilen löpande dalgångar finnas de största kunga- och
drottninggrafvarna från den 19:de och 20:de dynastiens
tider. I den norra dalklyftan äro kungagrafvarna, bland
hvilka Seti I:s graf är den betydligaste. Denna går flere
hundra fot in i bärget och leder genom flere nedåt gående
trappor och sluttningar vid pass hundra fot djupt. Väggar
och tak äro öfver alt betäkta med inskrifter af religiöst
innehåll. De färger, med hvilka skulpturerna voro målade,
äro ännu flerstädes bevarade i all sin friskhet. I den södra
dalklyftan, som mynnar ut i närheten af Medinet-Habu,
ligga drottningarnas grafvar, hvilka naturligtvis icke äro
så stora och vackra som konungarnas. Den resande kan
icke annat än blifva öfverraskad öfver den skilnad, som
råder mellan framställningarna i dessa grafvar och de äldre
tidernas. Jag har redan förut påpekat detta. Medan de
äldre grafvarna visa oss den döde i hans jordiska lifs fulla
verksamhet, röra sig framställningarna i dessa, den 19:de
och 20:de dynastiens grafvar, så godt som uteslutande
omkring döden och lifvet efter döden; i synerhet förekomma
mycket ofta bilder med tillhörande text af de olika näjder,
portar och stationer, som den döde hade att passera i
andeverlden, samt af många underliga väsen och gestalter, som
antingen sökte hjälpa eller hindra den döde. Någon enda
gång finnes här och där antydning till en myt, i samma
mon som myternas bildning, om än långsamt och
sporadiskt, trängde in i den egyptiska naturreligionen, hvars
gudomar öfver hufvud blott voro personifikationer af naturliga
och, senare tillika, af moraliska krafter. Af sådana myter,
som i allmänhet äro mycket dunkla, finnas i Setis graf
tvänne, hvilka, om man förstått dem rätt, handla, den ena
om människans, eller rättare de fyra människorasernas
skapelse, den andra om människoslägtets tillintetgörelse såsom
straff för brott mot gudarna. Här på västsidan finnes också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
