Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. Kr. Den förre uppbygde nämligen i anslutning till de
föregående tillbyggningarna en väldig pelarsal, hvars make
väl intet land i verlden har skådat. Stentaket, som
öfvertäcker ett rum på 164 fots djup och 320 fots bredd, hvilar
på 134 pelare; hvar och en af de tolf midtpelarna har ett
omfång af 36 fot och är 66 fot hög; de öfriga pelarna äro
40 fot höga och 27 fot i omkrets. »Det är omöjligt»,
säger Lepsius, »att beskrifva det öfverväldigande intryck, en
hvar mottager, då han för första gången träder in i denna
skog af pelare och vandrar från en rad in i en annan,
mellan de från alla håll, än helt och hållet, än delvis
framträdande höga guda- och konungagestalter, som äro
afbildade på pelarna». Alla ytor äro betäkta dels med
upphöjda dels med fördjupade skulpturer, som dock först af
Setis efterföljare blefvo utförda, förnämligast af hans son
Ramses den store. Framför denna pelarsal anlades senare
en 270 fot lång och 320 fot bred gård, omgifven af
pelargångar på sidorna, med en kolossal pylonbyggning framför.
Det stora Amontemplet i Karnak är sålunda icke
allenast ett rikstempel, men det återgifver också i stora drag
den egyptiska rikshistorien med afseende å de sista två
årtusendena. Det knyter sig nämligen på dubbelt sätt till
historien, dels därigenom att en rad på hvarandra följande
konungar och dynastier hafva deltagit i dess byggande,
hvilket de ej försummat att i vidfogade inskrifter bringa
till verldens kännedom, dels därigenom, att både de kungar,
som hafva bygt, och de som icke hafva bygt, i vidlyftiga
inskriptioner och bilder förtälja sina stordåd. Sådana
berättelser finnas vanligen på väggarnas utsidor, då åter deras
insidor innehålla helt och hållet religiösa framställningar.
Dock sattes äfven de förra i förbindelse med gudarnas
dyrkan, i det nämligen faraonerna, då de hemkommo från sina
segertåg, i triumf förde sina fångar och sitt byte till
Amontemplet, för att på detta sätt tacka gudarna för den
förlänade segern och likasom tillkännagifva, att det eröfrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
