Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nästa egyptiska konung, som på Karnaktemplets
väggar förevigat sina segrar, är Scheschonk I, bibelns
Schischak, som under Rehabeams regering eröfrade
Jerusalem. Han för fram för Amon 130 öfvervunna orter och
landskap i den symboliska gestalten af mänskliga fångar.
Bland namnen på dessa finnes äfven ett som lyder
Jutehamalek, hvilket redan Champollion antog skulle återgifva
namnet Juda konung. Men det är knappast så, då vi här
uppenbart hafva ett stadsnamn, icke något personnamn.
Dess utom blef Rehabeam, som bekant, icke bortförd som
fånge. I 1 Kon. boken, kap. 14 vers. 25 och 26 heter det
nämligen: »Och det skedde i kung Rhoboams femte år, att
Sisak, kungen af Egypten, drog upp emot Jerusalem. Och
han tog håfvorna ur Herrans hus och håfvorna ur kungens
hus, och tog alla de ting bort, och tog alla de sköldar af
guld, som Salomo låtit göra». Men det är icke dess
mindre säkert, att det är denna bibliska händelse, vi återfinna
i Scheschonks berättelse på Karnaktemplets vägg, då flere
af de nämnda eröfrade städerna med säkerhet låta sig
sammanställas med palestinensiska orter. Egypternas gud Amon
gladde sig naturligtvis öfver sitt folks seger. I den
vidfogade inskriften säger han till kung Scheschonk: »Mitt
hjärta är fullt af glädje, när jag skådar dina segrar, du
min älskade son Scheschonk; därför har jag skapat dig,
för att du skall ära mig».
Professor Lepsius har i sitt stora verk gifvit plan,
teckningar af genomskärningen och prospekt så väl af
enskilda delar som af hela Amontemplet, så att en hvar, som
har tid och tillfälle att studera detta, har så goda källor
han kan önska; men det är icke så alldeles lätt, till och
med om man är på själfva platsen, att komma till rätta
med den ofantliga ruinsamlingen. Emellertid märker man
snart samma grundplan, enligt hvilken de flesta efter
Hyksostiden i Egypten uppförda tempel äro bygda, sådan som jag
här ofvan angifvit den och som den klarast visar sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
