Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De egyptiska minnesmärkena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommer. Sandstenen fortsätter söderut till Assuan,
hvarest graniten uppträder.
I Ombos, som ligger något längre norrut på Nilens
östra strand, finnes ett tempel, hvilket framter den
egendomligheten, att det är helgadt åt två skilda gudomligheter,
Horos och Sebek, och därför har två ingångar och pelarsalar
och lika många i det inre liggande sanktuarier. Två
tempel äro altså bygda i ett.
Slutligen komma vi till Assuan, den sydligaste punkten
i Egypten. Midt emot Assuan eller Syene ligger Nil-ön
Elefantine, där man har en Nilometer och några få
återstående tempelruiner. Däremot är den ofvanför katarakten
liggande ön Filæ bokstafligen betäkt med minnesmärken. Den
ansågs länge som helig och bildade en medelpunkt för den
egyptiska hedendomen, hvarför äfven den gamla religionen
här längre än annanstädes i Egypten bibehöll sig gent emot
kristendomen. För att komma dit, reser man, då katarakten
svårligen kan passeras, hälst genom öknen till ett af den
österrikiska missionen anlagdt, nu öfvergifvet kloster. Bärget
består öfveralt af granit; det är genom någon naturkraft
söndersprängdt i block, som ligga upptornade på hvarandra.
Öfveralt i blocken på båda sidor af den dal, genom hvilken
vägen går, finnas hieroglyfiska texter inhuggna. Dessa
förskrifva sig dels från faraoner, som återvändt från
segertåg i Ethiopien, dels från privatpersoner, som på detta sätt
förevigade minnet af sin närvaro på gränsen af Egypten
och det gamla Ethiopien. Från klostret sätta vi öfver till
den heliga ön. Hufvudtemplet är invigdt åt gudinnan Isis,
men där finnas äfven flera mindre tempel. De härliga
ruinerna taga sig i synnerhet förträffligt ut från den midt
emot liggande ön Biggeh. Den spetsiga obelisken, de
väldiga pylonerna, de smärta kolonnaderna, pelargångarna,
alt strålar oss till möte i solens bländande glans. Det är
något egendomligt gripande i denna syn. Vanligen är det
massan, det storartade i de egyptiska monumenten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
