Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten i dess förhållande till Palestina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VIII. 4. »Och arken blef i den sjunde månaden, på
den sjuttonde dagen i månaden, stående på Ararats bärg».
VIII. 14. »Och i den andra månaden (af följande år)
på den tiugosjunde dagen af månaden var jorden alldeles
torr».
Vi se här för det första, att syndafloden började
sjuttonde dagen i andra månaden det ena året och slutade den
tjugosjunde dagen i den andra månaden följande år; den
varade altså öfver hufvud ett år och tio dagar, det vill
säga 365 dagar, då det judiska året var ett månår på 355
dagar. Bibeltolkarne äro eniga i, att härför ligger ett
solår på 365 dagar till grund. Men på den tid, då den
elohistiska berättelsen, som är den äldre af de två, blef
redigerad, sannolikt i 12:te århundradet, var, så vidt man vet,
ett sådant år icke i bruk på något annat ställe än i
Egypten. Det ligger därför nära till hands att här tänka på det
egyptiska borgerliga året, då judarna under sitt långa
uppehåll i Gosen nödvändigt måst hafva lärt känna det.
Därefter heter det: »Vattnet förminskades efter
hundrade och femtio dagars förlopp, och arken blef i den sjunde
månaden, på den sjuttonde dagen i månaden, stående på
Ararats bärg». Syndafloden började den sjuttonde dagen
i andra månaden, och arken blef stående på Ararats bärg
den sjuttonde dagen i sjunde månaden, sålunda efter jämt
fem månaders förlopp, eller som det (VII. 24 och VIII. 3)
heter, efter ett hundrade och femtio dagars förlopp.
Hundra och femtio dagar räknades sålunda för fem månader.
Detta förutsätter månader på trettio dagar, hvilket icke
häller, så vidt bekant är, stämmer med några andra år än
de egyptiska. Ty judarna, och efter all sannolikhet alla
kringboende folkslag, hafva haft månmånader på
omväxlande tjugonio och trettio dagar. Det egyptiska året
däremot bestod af tolf månader, hvar och en på trettio dagar
och fem skottdagar tillfogade i slutet, eller i det hela af 365
dagar. Äfven i denna punkt ligger det följaktligen nära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
