Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten i dess förhållande till Palestina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bittersjöarna. De gamla faraonernas kanal, som afleddes
från Nilen tätt invid det nuvarande Zagazig, och fördes i
ostlig riktning mot Bittersjöarna, sattes från början icke i
omedelbar förbindelse med dessa, emedan man fruktade att
antingen skulle hafvet öfversvämma det som man förmodade
lägre liggande landet, eller dess salta vatten skulle tränga
upp i kanalen och göra dennas söta vatten odrickbart och
odugligt till landets fruktbargörande. På Ptolemäos
Filadelfos’ tid var emellertid förbindelsen mellan Bittersjöarna
och Röda hafvet afbruten, något som man kan sluta däraf,
att vattenmassan i nämnda sjöar aftagit så betydligt, att
deras salta vatten vid Ptolemäos II:s inledning af
Nilkanalen undergick en stor förändring och blef, om icke
alldeles sött, åtminstone sötblandadt. Orsaken till, att
förbindelsen mellan Suezviken och Bittersjöarna afbröts, var utan
tvifvel en intill Ptolemäos’ tid fortsatt successiv höjning af
näsets södra hälft. Den internationela kommission, som
skulle pröfva och bedöma Lesseps’ plan till anläggning af
Suezkanalen, fann sålunda längs med stränderna af
Bittersjöarnas då torra bassin spår af tre olika vattenlinier, den
ena öfver den andra, hvaraf framgår, att vattenståndet har
varit olika vid tre skilda perioder.
Emedan Röda hafvet nådde upp till Bittersjöarnas
nordända, fans i dessa tider ingen landtunga mellan dem
och det nu varande hafvet och följaktligen icke häller
någon passage strax norr om Suezviken, såsom i våra
dagar. Detta stämmer äfven med hvad vi veta från andra
håll; ty berättelserna hos klassiska författare, såsom
Herodotos, Strabo och Plinius, tillåta oss med en hög grad af
sannolikhet sluta, att det i den äldsta tiden icke gick någon
landväg mellan Egypten och Arabien söder om
Bittersjöarna[1]. Det samma framgår af Itinerarium Antonini, där
vägen till Clysma uppgifves gå på ostsidan af Bittersjöarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
