Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Perserna och Ptolemeerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
moders blod, eller det förjagade missdådarne, men de
kommo alltid med understöd frän utlandet tillbaka
och sålunda sjönk Egypten allt djupare, tills det
slutligen blef ett byte för det allt uppslukande Kom.
Den sista af Layos afkomlingar på Egyptens thron var
Kleopatra, dotter af den år 51 före Kr. föd. döde
konungen Ptolemäos Anletes. Hon förmälde sig med
sin äldre broder Dionysos och regerade någon tid
tem-ligen fredligt tillsammans med honom. Men detta
räckte; icke länge. Den grekiska konungafamiljen var
begifva n pä alla laster och brott, och den yppiga,
njntningslystna qvimian kunde snart ej längre
sämjas med brodern. Strid och tvister uppkommo,
sedan en öppen tvedrägt och slutligen blef (år 48)
Kleopatra fördrifven.
Hon skyndade till Syrien och försökte n 1.1 värfva
en här emot sin broder. Detta lyckades henne
äfven på det bästa, ty hon var skön och skicklig
i öfvertalningens och förförelsens konster. Hos
den ene fältherren spelade hon den förkrossade,
bortjagade drottningen; hos deri andra lät hon sina
tårar rikligen flyta för den elake broderns skuld,
som hade förjagat sin stackars syster; här var hon
den saktmodiga, fördragsamma, der uppfordrade hon,
lik en vild tigrinna, med gnistrande ögon till
hämnd. Sålunda vann hon alla för sig; alla följde
henne, och med en stor här drog hon öfver gränsen
emot sin broder. Denne ilade emot henne, men innan
det kom till strid, uppträdde i Egypten den romerske
fältherren Julius C åsar, som förföljde sin förre
vän Poiupejm, och kallade de båda kungliga syskonen
inför sig, J/an skulle afgöra deras tvist.
Nu var ej längre något tvifvel om hvem som skulle
få rätt. Kleopatra förstod att så väl smickra den
segerrike Ciasar, att han landsförviste hennes bror
och tilldönide henne riket. Men Alcxandrias innevånare
upptogo detta likväl ej så tåligt; de började krig
emot den öfvermodige Ilo-maren, och Caesar råkade
personligen flera gånger i den största liisfara. En
gång räddade han sig genom simmande, en annan gång
genom att antända hela den egyptiska flottan.
Men redan år 47 druknade Ptolemäos Dionysos i Nilen,
kriget således upphörde af sig sjelft och den retade
Kleopatra förmälde sig med deri tjenstfärdige Julius
Ccesar. Denne fråssade nu i njutningen af de mest
utsökta fröjder. Fester följde på fester; gästabud,
musik och dans skådespel och lustbarheter af alla
slag följde tätt på hvarandra.
Slutligen måste Caesar bryta upp, ty hans
verkningskrets var ej i Egypten. Kleopatra förmälde
sig genast med sin yngre broder Ptolemäos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
