Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
jemfört de ifrågavarande uttrycken med det hela af
Boströms lära och de delar deraf, hvari dessa uttryck
förekomma.» ’)
Boström är vetenskapsman. För vetenskapsmannen
äro haus ord uttryck för begreppsbetydelser.
Begreppsbetydelser åter eller tankar skifta icke. Detta är fallet
endast med menniskors mångahanda meningar och deras
ord, såvida de endast för vaga meningar äro uttryck och
tecken. Boström har fixerat sjelfva begreppet af ett
absolut vara, i motsats mot ett relativt. Jag hänvisar till de
i det föregående gjorda citaterna ur hans skrifter. Skulle
en vetenskapsman i det följande behöfva taga ett ord i
någon annan betydelse än den, hvars allmänna begrepp
eller definition han har lemnat, så anger han med
tydlighet och bestämdhet denna nya betydelse. Detta hör till
de första reglerna för allt vetenskapligt förfarande.
Mitt »missförstånd» säges ock framför allt bero derpå,
att jag icke »jemfört de ifrågavarande uttrycken med det
bela af Boström? lära och de delar deraf, hvari dessa
uttryck förekomma». Boström plägade fästa sina discenters
uppmärksamhet derpå, att ord eller uttryck i tal och skrift
böra ega egentlighet och tydlighet, när de betraktas inom
sig sjelfva, så att man icke behöfver ställa dem i
förhållande till ett föregående eller efterföljande, för att de skola
ega en rätt fattlig betydelse. Han skulle således, enligt
prof. Nyblæi åsigt, icke sjelf ha iakttagit den enkla regel,
som han ansåg det vara sin lärarepligt att inskärpa?
Vidare säges begreppet ens absolutum hos B. endast
vara »ett talesätt», »ett till ytterlighet stegradt uttryck»
......riktadt mot Hegel, samt att man kan »förstå,
huru Boström ibland kunde komma att uttrycka sig på det
ofvan anförda sättet» o. s. v. Så beherskad är prof.
Nyblæus af den föreställningen, att hans egna filosofiska läror
äfven ha varit Boströms och att de följaktligen måste vara
att återfinna i hans ord och satser, att ban tillgriper äfven
de omöjligaste tolkningssätt för att ur dessa satser få fram
ett innehåll, som i dem icke finnes.
1) Sid. 23. 2) Sid. 34 3) Sid. 35. 4) Sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
