Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den Iioströmska filosofiens förhållande till den Kautiska.
19
yttrar vare sig sin aktivitet eller passivitet. Dessa former eller sätt
tillhöra subjektet eller förmågan såsom sådan eller de äro
bestämningar hos förmågan eller förmågan sjelf i vissa afseenden betraktad.
Och de äro icke endast tillfälliga bestämningar hos förmågan,
bestämningar, som hon både kan ega och sakna eller bestämningar,
som hon har endast i vissa relationer eller förhållanden, men icke i
andra, utan de äro väsentliga bestämningar hos förmågan,
bestämningar, som konstituera förmågans natur och hvilka bestämningar
sålunda äro ursprungliga, så att förmågan liar dessa bestämningar
genom sig sjelf och icke genom annat. Och då förmågan är
subjekt, förmåga af förnimmelser, så äro dessa bestämningar eller
former ett subjektivt, modi percipiendi, fürninunelsesätt och
ursprungliga förniinmelsesätt. Men äro dessa bestämningar eller former den
menskliga intelligensens ursprungliga förniminelsesätt, så äro de sätt,
hvarpå intelligensen förnimmer allt, som för densamma är gifvet.
Allt, som af oss förnimmes, måste nemligen förnimmas på det sätt,
hvarpå någonting af oss kan förnimmas. Det är icke intelligensen
eller medvetandet, som rättar sig efter tingen, utan det är tvärtom
tingen och verlden, som rätta sig efter vårt medvetande och antaga
dess for mer. Men antaga tingen vart medvetandes former, sa blifva
dessa former icke blott vårt medvetandes förnimmelseformer utan
äfven existensformer för tingen eller sätt, hvarpå tingen äro. Men
tingen hafva dock icke dessa former i sig sjelfva utan endast för oss
eller de få dessa former för oss, när de komma i förhållande till
eller bestämma vårt medvetande och af oss förnimmas. Vi förnimma
tingen endast såvida de bestämma vårt medvetande och upptagas i
dess former, hvilka följaktligen äfven blifva former, hvarpå tingen
äro, nemligen för oss, icke i sig. Men blifva medvetandets
ursprungliga former existensformer för tingen, så hafva tingen äfven
momen-ter eller bestämningar, som äro ursprungliga eller aprioriska och
rena. Erfarenheten och tingen äro icke produkter endast af
intrycken, utan äfven, såsom vi hafva sett, af ett subjekt. Men är äfven
subjektet en faktor, som för erfarenheten förutsättes, så måste äfven
detta lemna en tillsats till erfarenheten eller i henne måste ingå
jemväl ett moment, som är rent och som följaktligen icke härleder
sig från föremålen, som göra intryck, utan från den förmåga, för
hvilken intrycken äro gifna eller subjektet. Detta moment utgöres
af de lagar och former i erfarenheten, hvilka af den föregående
sen-sualistiska filosofien hade blifvit förbisedda. Det i erfarenheten, som
icke härleder sig från objektet, det, som gör intryck, måste härleda
sig från subjektet, som mottager och ordnar intrycken, alldenstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
