- Project Runeberg -  Kval /
15

(1910) [MARC] Author: Einar Håkansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Där skall jag binda tunga stenar vid fötter och
armar och liv och hals och sedan skall jag stiga i vattnet.

Varför hänger jag mig icke, varför skjuter jag
mig icke? Ack, då skulle ju min rysliga hemlighet
bliva uppenbarad. När man klädde mig för den
“sista vilan“, skulle ju kvinnan se — det där. Och
Lucy och mor, som jag så omsorgsfullt förskonat från
att få veta den sorgliga sanningen, skulle då få veta den.

Men handlar jag icke illa mot mor och Lucy, då
jag dröjer så länge med att dö? då jag låter dem
göra sig så mycken möda med bröllopet, så många
utgifter, och så, när de äntligen stå vid målet och
vänta sig mödans lön, rycka detta ifrån dem genom
min död? Jo, säkert. Men jag har icke mod att
dö förr. Livet är mig dock, trots allt, en smula kärt
ännu, och jag vill icke avhända mig det förrän jag
tvingas därtill. Och det oundvikliga bröllopet skall
göra det. Dagen före skall jag försvinna . . .

Förlåt mig, Lucy, förlåt mig, mor!

Hur hastigt man kan förändra uppfattning och
sinnesstämning.

I går hyste jag ett lågande hat mot dem, som
hade ställt till kriget, och jag ville fördöma dem. Jag
närde ett hat, som icke kände gränser för tankar och
handlingar.

I dag hatar och bannar jag icke längre dem, som
ställa till krig, men dem, som viljelöst låta bruka sig
därtill.

Och detta omslag har orsakats av en liten
händelse jag sett i dag.

Tre gossar lekte körsvän och häst. Körsvännen
piskade de båda “hästarna“ obarmhärtigt med en
liten piska. De båda slagna gossarna jämrade sig
under piskrappen och bådo den andre icke slå så
hårt, men han lyssnade icke därpå. Då kastade de
båda gossarna av sig tömmarna och sprungo sin väg.

Hur obetydlig denna händelse än var, föll det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehkval/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free