- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
232

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 4. Till ordbildningsläran - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

111), prosperitet ’lycka’ (ib. s. 175), resolverad ’besluten’
(Laurbecchius s. 251), rumor ’upproriskhet’ (Mess. s. 180), success
’framgång’ (Chronander Surge s. 34), sentens ’dom’ (Mess. s.
133, 163), sollennitet = nsv. (ib. s. 253), vppancketera ’festa upp’
(Chronander Bel. s. 185), vthstoffera refl. ’styra ut sig’ (Mess.
s. 134).

Särskildt vanligt är att finna de utländska orden
koordinerade med ett inhemskt synonym, t. ex. funderede och
grundlagde
(Gustaf II Adolf s. 1), regeres och förestås (ib.),
prognosticera och spå (ib. s. 209), stilla och appeisera (ib. s. 117), practiquer
och anslagh
(ib. s. 150), fullgiöra och præstera (ib. s. 193), eedh
och jurament
(ib. s. 201).

Rena högtyska lånord äro t. ex. begägna ’möta’
(Stiernhielm s. 31), ty. begegnen; erskijna ’uppträda, visa sig’
(Stiernhelm s. 31), ty. erscheinen; vohnung ’boning’ Lindschöld 1669
(Hans. 4: 129), ty. wohnung; zier ’prydnad’ (Lagerlöf Hans.
4: 49), ty. zier; örtra ’orda om’ Lindschöld 1670 (Hans. 4: 148),
jfr ty. erörtern.

*



Tillägg.



Till s. 6 (källförteckningen): En lwstigh Comædia vidh nampn Tisbe
(1610), utgifven af C. Eichhorn, Upsala 1863. — Till s. 15: jämte far
förekommer ännu som tilltalsord, ehuru sällan, den längre formen fadher
(Chronander Bel. s. 171). — Till s. 16: fru-mor brukades ännu på slutet af 1700-talet,
t. ex. fru Lenngren Fröken Juliana (med hufvudaccenten på första stafvelsen). —
Till s. 92: en ipf.-form af samma art som hällste, träffte är sparckte ’sparkade’
(bonden Tubbe, Chronander Surge). — Till s. 98: At i ey skole orkat gåt eller
ståt
(bonden Tubbe, Chronander Surge s. 67). — Till s. 161: omringde
’omringade (p. pf. pl.)’ (Girs G. I s. 230), ty. umringt. — Till s. 174 (adj. med
indirekt obj.): from (jfr s. 226; i uttr. O woro migh min fader from Brasck FP
s. 99). — Till s. 196 (p. pf. för nsv. inf. vid ): konstruktionen kvarlefver
ännu i nsv. i sådana uttr. som Får fienden porten lest (Gustaf II Adolf s. 256).

Rättelser.



S. 43 r. 1 n. läs: suiogot. — S. 171 r. 12 n.: Fransöske.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free