Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
" 194 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
«eHvarför viljen I skilja mig från riket”, sporde han. Svaret
lät icke vänta på sig. "Vi vilja lefva efter Sveriges lag,” ljöd
det som en åska från de vadmalsklädda lederna. Slutet på
underhandlingen blef, att ett stillestånd afslöts för ett år; alla
tvistigheterna skulle då af 12 riksråd, 3 från hvartdera riket,
afdömas. Ingen fogde skulle under tiden ega rätt att indrifva
skatt. Sedan denna dagtingan afslutits, återreste konungen
till Danmark, utan att förordna något om rikets styrelse.
. I januari 1435 sammanträdde icke blott prelater och
frälsemän, utan äfven köpstadsmän och bönder till en allmän
riksdag i Arboga. Det var nu omöjligt att sätta en af ’"her-
rarne” i spetsen för styrelsen, huru gerna de mäktige ätterna
än skulle önskat det. Böndernas önskningar kunde icke åsido-
sättas för herrarnes, men å andra sidan kunde böndernas
anförare omöjligen beklädas med drots- eller marsk-ämbetet,
till hvilket medlemmarne af rikets förnämsta slägter ansågo
sig ensamma ega rätt. Man skapade derför ett tillfällighets-
ämbete, hvars innehafvare kallades rikshöfvitsman eller riks-
föreståndare, ett ämbete, som snart blef af större vigt och
betydelse än hvad drots- och marsk-ämbetena någonsin varit.
Till denna nya värdighet valdes den folkkäre ’"bondehöfdin-
gen” Engelbrekt.
«Att medlemmarne af de rika och mäktiga herreslägterna
ogerna skulle se en man, snart sagdt ur hopen, uppstiga till
den förnämste i Sverige, det ligger i sakens natur. Det var
med motsträfvighet som de böjde sina hufvuden under nöd.
vändighetens tvingande lag”, säger en af vår tids historie-
skrifvare. Afundsjukan mot Engelbrekt samt hoppet om att
sjelfva få regera riket under konungens vistelse i Danmark,
förmådde många af de stora ätterna att närma sig konungen.
I maj höllo herrarne ett nytt möte i Halmstad, hvarest
beslöts, att "tvisten med konungen” skulle biläggas å möte i
Stockholm i juli månad, alla obrända slott i riket skulle åter
lemnas i konungens händer och allmogen till dem betala van-
lig uppbörd under två gode mäns uppsigt i hvarje län. Hal
Original from
vigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
