Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dem mask* lagstiftningen laga i skydd gent emot
sagvorks-ägame, som vid jämförelse med de andra i landet utgöra
nykomlingar utan sinne för annat än det ekonomiska
för-värfvet.
Måhända utgöra sägverksägarne en öfvergående
företeelse uti öfre Norrland. l)e taga den vuxna skogen och
försvinna därpå för att lämna fältet fritt åt jordbruk och
boskapsskötsel. Så kan det gå och, om än många kanske
önska det, vore det likväl på det högsta att beklaga.
Inträffar något sådant, skall man säkerligen länge med
saknad minnas den gyllene tid, dä sågverksrörelsen strödde
guld öfver de förut fattiga bygderna, tyvärr utan att man
förstod alt taga vara på detsamma. Det är så bekvämt att
skjuta skulden vid yppade missförhållanden pä andra och
tro sig själf fredad från ansvar*. Islands en gång kanske
yppiga skogar äro blott ett minne. Hvems var skulden,
kan man fråga. Landet stannade i hemmansbrukarnes
bänder och är ändock vordet nästan helt och hållet
skog-löst. Hvad som händt pä Island ocli likaledes i stor
utsträckning i Norges skogsland, hvarest jorden väl delvis
öfver-gatt till trävaruhandlare, men i stort sedt förblifvit i
småbrukarnas ägo, förklaras nog af mången icke liafva varit alt
befara här, sa 1’ramt liemmansbrukarne icke rubbats i sin
besittning. Man glömmer dock härvid, att intressena och
åskådningen bland de mindre jordhrukarne från den ena
* I öfverdirektörens vid landtmftteriet berättelse om en af honom år
1850 företagen ämbetsresa i de norra orterna och å Gotland läses: »Mig
veterligen tinnes i de norra länen ingen skogshushållning, men däremot den
grofvaste misshushållning; oeh mången ler medlidsamt åt den som (adlar
den senare samt intresserar sig för den förra —––. Skogseldurnes or-
saker äro Ilera. En är redan anförd eller den all nybyggaren bränner skogen
för att hindra lappar komma till eller vistas på nybygget. För öfrigt
uppkommer skogseld i följd af vårdslöst svedjande; eller genom liknöjda
vallhjon. som upptända eld för att medelst röken därifrån freda sig själfva oeh
sin hjord för mygg oeh ilugor; men oftast lämna elden, innan den blifvit
släckt — —. I Norrland brukas ej. mig veterligen, barkning; men hvad eld
oeh blädning ej där förstöra, det medtages genom en öfverdrifven oeh oklok
afverkning af de yngre oeh vackraste träden, i det man af dem gör så kallad
takved» ete. Ett sådant sakernas skick, som utan sågverksrörelsens
mellan-komst säkerligen fortsatts oeh. ju flera nybyggena blifvit, fått en desto mer
ökad utbredning, må väl ej vara alt föredraga, älven om jorden förblifvit en
tillhörighet för liemmansbrukarne, framför det närvarande tillståndet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
