- Project Runeberg -  Eldbränder och gnistor /
139

(1876) [MARC] Author: Henrik Bernhard Palmær With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun - Andra brefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fenomen, som man observerat, att ju större kapacitet ett
djur har till upprätthållande af sin existens, dess mindre
är dess afvelsamhet, och tvärtom. Lejoninnan föder en
unge; i flugan har man funnit tolftusen ägg. Ovanlig var
äfven motsägelsen mellan mannens antika sinnelag och det
sekel, hvari han lefde. Kroppar och själar gingo den tiden
med halskrås, kortbyxor och skospänne, och Ehrensvärds
kropp gjorde så med; men hans själ klädde sig i toga och
sandaler. För en och annan bland dessa ovanligheter har
Ehrensvärd blifvit min favorit.

Jag fick boken, stoppade den i fickan och fortsatte
min väg till Humlebergstullen. Derunder hände mig, hvad
som ofta brukar hända mig och andra menniskor, nämligen
ingenting, och dervid tänkte jag, hvad som jag och andra
menniskor ofta bruka tänka, nämligen ingenting.

Och nu farväl! Mitt nästa bref kommer att börjas med
"puh"! Så mycket du vet det.


Andra brefvet.

Puh! sade jag, när jag hunnit utom Humleborgstullen,
der ingen humle växer, intet berg finnes och ingen tull
erlägges. Puh! sade jag, när jag hunnit förbi stadens påle,
en af rättvisans grundpelare, hvarest man spöar dem, som
stulit mindre än tusen riksdaler. Puh! sade jag, när
jag hunnit förbi logarna. Sådana bygnader finnas till stor
myckenhet utanför stadens alla tullar och äro ett slags
skyltar, hvilka med rörande uppriktighet annoncera, att
staden hufvudsakligen lefver af landtbruk.

I dessa trenne "puh!" uttömde jag de sista portionerna
småstadsluft, som fanns i mina lungor, insöp en god
portion landtluft i stället och tackade min Gud för det jag
var på landet.

Häraf bör du ej draga den slutsatsen, att jag finner
Linköping tråkigt. Tvärtom! Linköping är lilla Stockholm,
och Stockholm är lilla Paris, och Paris är lilla himmelriket.
Hur kan det vara annat än roligt i Linköping? Men jag
föredrager landet framför alla städer i verlden. Kanske
kommer det sig deraf, att jag tillbragt min barndom på
landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free