Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom prest, och jag såsom prestson – ty blodet är, man
såge hvad man vill, dock alltid tjockare än vattnet. –
Hvad skola vi göra för att upphjelpa vår statskyrkas
sjunkande anseende? Den attackeras ju dagligen, icke blott
demonstrando, utan äfven ridendo. Nyligen hörde jag
en lymmel helt öppet yttra: "att vår biskopliga statskyrka,
betraktad som en incarnation af kristendomens idé, påminner
om Sokrates, hvilken, såsom man vet, hade en engels själ
i en apas kropp,"
Muu – muu – muu – ropade oxen.
Ja, sade jag, det är verkligen något att böla öfver,
herr biskop! Imellertid – –
Här afbröts jag af ett högljudt skratt bakom mig.
Det var ett "hahaha!" i veritabel annandag-jul-bas, och jag
trodde straxt, att det ej kunde härröra från någon annan,
än en af mina bekanta, ålderman Z. Då jag vände mig
om, fann jag min tro bekräftad.
Åldermannen stod der verkligen lifslefvande framför
mig. Han stod i en stor hökärra, hvars alla sidor voro
genomflätade med löfrika björkqvistar och som derjemte
hade ett hvälfdt tak af samma grönskande materia. I
dylika åkdon bruka stadsboarna, med sina familjer och
matsäckskorgar, ofta göra små lustresor än till ett, än till ett
annat vackert landtställe i stadens grannskap. Min
ålderman, hvilken, liksom Geijers Viking, funnit "stugan för
trång", hade rest sig upp och med sitt hufvud
genombrutit taket.
Hvad sjutton dj–, sade han, har du för oafgjorda
affärer med oxen?
Vi konversera i politik och kyrkohistoria, svarade jag.
Det skulle kunna bli många skona biffstekar af den
der, yttrade åldermannen med en kännares ton och uppsyn.
Dock måste köttet först behörigen bultas. – Sedan frågade
han: hvart ärnar du dig?
Till Berg, svarade jag, dit "Orfei Vänner" anlända
vid middagstiden på ångfartyget Ormen Långe, bäfvande
med sig hvarjehanda instrumenter och strängaspel, desslikes
Fredmans Sånger och Epistlar, desslikes några kannor
oförstånd eller punsch, eller hvad det heter. Till dem tänker
jag sälla mig och sedermera med dem sjöledes återvända
till staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
