Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 129 —
Mötte mig der, in gick jag och såg af
barnen de tvenne
Äldre, som gråtande högt omgåfvo sin
moder, det ena
Skakande henne vid handen, det andra vid
lockiga liufvet;
Men orörlig och stum låg hon, dödsdrifvan
var utbredd
Öfver den stelnade kinden, och natt
betäckte dess ögon.
Så var det ute med allt, och förödt var det
herrliga Kangas.
Händerna sträckte jag opp mot himlen, och
fattade sedan
Stafven och tågade af; barnhopen på kälke
bakom mig
Drog jag, och gick gråhårig från socken till
socken och tiggde.
Tiden läkte dock sorgen, och nu, i
främmande gårdar,
Blomstra de älskade barnen på nytt; men sjelf,
med förnöjsamt
Sinne, begär jag mitt bröd och spelar min
giga, som syrsan
Sitter, fast solen är knapp, på det vissnade
bladet och sjunger.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
