- Project Runeberg -  D:r Friedrich Ellendts Latinska Språklära /
13

(1876)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. Om nomen–. 13
drogeon), än den wanliga latinska (gen. Androgei o. s. w.).
Athos har wanligen Athōneln i ack. och Athōne i abl.
4) Grekiska nomina propria på eus (stundom eus) böjas efter
andra latinska deklinationen, men alltid med grekisk vok. och stun-
dom äfwen med grekisk ack.; således Orpheus, Orphei, Orpheo.
OrpheuIn eller Orphea, Orpheu, Orpheo.
§ 4O. Genus i andra deklinationen. E
Orden på us (Os) och r äro Inasculina, de på um (0n) neu-
tra. Af orden på us äro dock feminina:
a) alvus buk, humus jord, vannus såll.
b) Alla träds och några buskwäxters namn, t. ex. fagus bok,
ficus fikonträd, malus äppleträd, pirus päronträd, pomus
äppleträd, pOpŭlus poppel o. s. w.; buxus buxbom,–junipērus
en, papȳrus papyruswäxten (sällan masc.) lln. fl.
c) Städers och öars namn, t. ex. Corinthus, Rhodus samt
följaIIde namn på länder: Aegyptus, Chersonēsus, Epīrus,
Peloponnēsus. Dessa namn på us äro alla grekiska. Stä-
ders namn på i i plur. t. ex. Veji äro enligt regeln masc.
d) Några uxsprungligen grekiska ord, som i grekiskan äro fe-
minina, såsom sanImansättningarne af ὁδός t. ex. methŏdus
metod, periŏdus period, orden atŏmus atom, dialectus
muIIart, diamētrus diameter, diphthongus diftong, para-
graphus paragraf, samt de fleste ädelsteuars namn, t. ex.
amethystus.
Neutra på us äro virus gift, vu1gus allmänhet (sällan masc.)
och pelāgus haf.
Tredje deklinationen.
§ 41.– Orden efter tredje deklinationen—äro deIs imparisyl-
lāba (olikstafwiga d. ä. sådana, som i gen. hafwa en stafwelse
mera än i nom.), dels parisyllaba (likstafwiga). I de förra
slutar stamman på konsonant, i de senare på vokal, t. ex. nom.
a3tas, gen. 3etat-is; mare, mari-s. De ord, som hafwa vokal-
stam, antaga i gen. blott s, så att af genitiveIIs ändelse is vokalen
egentligen hör till stammen.
§ 42. Nominativus bildas 1:o utan ändelse, 2:o med
ändelsen s.
1:o Då nom. bildas utan ändelse, kan,
a) om ordet har konsonantstam, nominativen antingen utgöras
af stammen oförändrad.. t. ex. nom. passer, gen. passēr-is;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellendts/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free