Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1826—1856 - Elsa Borgs barndom och första ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I8Q.G - nZL 3
Ëfter min faders död blef Lotta Théel gift med
komministern i samma socken, en mycket originell
person, som oftast visade sig ute i det fria med jaktbössa
på axeln, ehuru han, efter hvad det påstods, aldrig
skjutit något villebråd. Då hon många år därefter blef
änka, hade lille Denis vuxit upp och blifvit
brukspredikant i Löfsta. Han tog då sin moderliga vän till
sig och kallade henne »mamma», ett namn, som hon
gjort sig väl förtjänt af. Mot slutet af sin lefnad blef
hon lam och på annat sätt sjuk, men hennes fosterson
tröttnade ej att genom den ömmaste vård återgälda
hennes moderliga kärlek, tills hon afled år 1864.
När Lotta Théel kom till Rytterne prästgård ett
år efter Elsas moders död, gaf lilla Elsa henne genast
tilltalsnamnet »Théel», och så fick hon sedan heta at
hela familjen, så länge hon lefde. De som närmare
kände Elsa Borg, veta, att hennes varma och
kärleksfulla hjärta ofta hade behof att nämna sina närmaste
just med sådana smeknamn, som hennes kärlek
uppfunnit, och de veta ock, med hvilken innerlighet hon
begagnade déssa tilltalsord.
Elsas tidigare barndom torde inte ha varit så
alldeles glad. Hon saknade nog modershjärtat. Lille
Denis, som var blott ett år gammal, då mamsell Théel
fick honom i sin vård, och som alltid var ett ovanligt
snällt och mildt barn, fick nog största rummet i »Théels»
hjärta. Det torde ock kunna förklaras däraf, att Elsa
med sin kraftiga och bestämda karaktär icke alltid var
så mjuk att handskas med. Betecknande för de små
syskonens läggning och lynne var följande yttrande af
Elsa i hennes tidiga barndom, sedan på skämt ofta
upp-repadt af henne och hennes syskon: »Denis får alltid
medhåll, och jag får bannor på bannor.» »Théel» lärde
sig dock att hålla af äfven Elsa och skattade henne i
många fall högt. De blefvo verkliga vänner för lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
