Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1857—1874 - Två lyckliga år i Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~ It&y 21
honom sin kärlek, förrän han kom igen. Nu förstod
jag, att »de nya» i hufvudsak hade rätt. Och det blef
min bön att få bli delaktig af den nåd, frid och
välsignelse, som var dem så rikt vederfaren.
Följande söndag gick jag som vanligt i kyrkan. Där
predikade en oomvänd student. Det var Mikaelidag,
och det språk, han då hufvudsakligast betonade, var:
De öfvervunno honom för Lammets blods skull-». Här
lick jag erfara, huru Gud kan välsigna sitt ords budskap,
äfven när det frambäres af icke troende redskap. Själfva
det ofta upprepade bibelspråket uppfyllde nu mitt
törstande hjärta med lif och frid. Jesu blods kraft fyllde
så mitt hjärta, att jag gick hem, »drucken af Guds huses
rika håfvor», sedan jag ock under firandet af Jesu heliga
döds åminnelse hade vid altarbordet fått bekräftelse och
insegel af den Helige Ande. — Från denna stund var
jag en af »de nya» utan att ännu ha sett någon enda
af dem. Mitt ansiktes uttryck måtte ha burit prägel af
den himmelska frid, mitt hjärta fick erfara. Ty det
spriddes som en löpeld, att »mamsellen i prostgården»
hade blifvit »frigjord», som de själfva kallade sin
erfarenhet af »smörjeisen med den Helige Ande», i Joh.
2: 20, 27.
Ej fullt en half mil från prostgården låg en vacker
egendom, hvars värdfolk voro troende. Ja, den redan
något åldriga frun därstädes var en »moder i Israel»,
som med huldhet omfattade alla Guds barn och
särskildt hvar och en, som hörde till »de nya». Sedan
jag blifvit en af dem, längtade mitt hjärta innerligt att
få göra deras bekantskap.
Kort efter hvad jag här berättat, fick jag veta, att
på den nyssnämnda egendomen skulle en afton hållas
bibelförklaring». Min längtan blef nu alltför stor, så
att jag »tog mig dristigheten till» och bad att få resa
dit. Det fick jag också tillstånd till och fick dessutom
laga min äldsta elev med mig.
Hvad som mötte mig vid framkomsten, kan
näppeligen med ord beskrifvas, endast erfaras. Men nog
mätte det ha varit en liten försmak af hvad vi få möta,
dä vi komma hem. Den gamla frun, med sina ovanligt
langa armar, slöt mig i sin famn så fort och tätt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
