Emelie Högqvist : romantiserad skildring / Jolin-dikt (1915) Author: Sara Pfeiffer Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poem av Johan Jolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Flyg, minnets duva, flyg! i dessa stunder av stilla vemod, klagan utan ljud, till skuggorna i Söderns myrtenlunder, där näktergalen sjunger för sin brud. Vem sover där? — en kvinna ifrån Norden, en konstnär, frigjord ifrån konstnärns kval, en ljuv prästinna, ryckt från fosterjorden, vestaliskt skön — nu ren som en vestal. Allfader, ack! Han sitter ej och mäter med vattenpass vår dunkla levnadsstig, han slöjar av vårt hjärtas hemligheter och vinkar barnen alla hem till sig. Lägg då ej stoft på hennes vita vingar, du tadelsjuka med din skarpa syn, som över känslans offer gisslet svingar: det givs en högre domstol ovan skyn.»

Johan Jolin.

——*——

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>