- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
13

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEFOLKNING SllÖRKI.SEN.

13

mängden ovanligt stor och har äfven proportionsvis ökats något. Dock ickc
l>ii långt när sä mycket som man skulle tro. Saken är, att de ogifta ha ej
stannat i landet, ile ha — utvandrat. Lusten att emigrera är, såsom bekant,
mycket störro bland de ogifta än bland de gifta.

Under några årtionden försenades giftermålen i vart land, — utom att
de blefvo färre i antal. Detta försenande var dock mindre utprägladt än
man länge trodde, — härtill förledd al’ felaktiga uppgifter. Numera har
försenandet upphört, och åtminstone i fråga om kvinnorna kanske lämnat rum
i stället för något, tidigare giften.

Födelsefrekvensen. Liksom man velat, anse, att den proportion
iir utan betydelse, hvilken angifver giftermålens antal i förhållande
till hela folkmängden, så liar man velat göra detsamma gällande
äfven i fråga om födelsetalet, d. v. s. proportionen till folkmängden
af antalet födde. .Men äfven födelsetalet är af en grundläggande
betydelse: det angifver en befolknings totala förmåga af tillväxt.
Sedan blir det en särskild fråga att undersöka, i hvad mån ett, högt
eller lagt födelsetal beror på en hög eller lag äktenskapsfrekvens,
Oeh i hvad mån på en stor eller en ringa äktenskaplig fruktsamhet.

Födelsetalet, eller årliga antalet lefvande födde på hvarje tusental af den
samfälda folkmängden, uppgick i Sverige under senare hälften af 1700-talet
till 33-6, under förrn hälften af 1800-talet till 32 a, under senare hälften af
-amma. århundrade till 30 o och numera till endast omkring 2:> ii 26.
Jämförelsen med Nordvästeuropa kan göras för tiden efter 1800 och utfaller
sålunda:

Nordväst- Sverige

uuropa. " i %.1

Ären ] 801 1820 ............ 34 8 321 92

• 1821 1810...........30*4 330 ill

> i 841 1860............. . 84-5 32 (1 93

. 1861/18X0 ........... 35-8 30 » 86

» 1881/1900............ 33 3 28 1 84

» 1901/1907 ............iJO-8 25!) 84

Vår underlägsenhet, som för hundra år sedan var 8 procent, har således
hu stigit, till 16 procent.

Att vårt svenska födelsetal är lågt, och under senare tid ytterligare
sjunkit, kan ej vara oväntadt i betraktande af motsvarande förhållanden inom
äktenskapsfrekvensen. livad åter angår själfva fruktsamheten, sä företer
densamma icke i vårt land något sjunkande förr än mot slutet af 1880-talet.
•Hot hvarje tusental gifta kvinnor, yngre än fyrti fem år, svarade ander senare
hälften af 1700-talet ärligen 290 föderskor med äkta barn; under förra
hälften af 1800 talet uppgick motsvarande siffra till 286, och under de fyra
är-tiondena mellan 1850 och 1890 i medeltal till 294, — ett ovanligt högt tal.
"nder 1890-talet föll siffran däremot lill 276 och när för närvarande ej
högre än till ungefär 255.

Jämförelsen med Nordvästeuropa kan ej loras längre tillbaka än till 1860.
Sedan dess har den äktenskapliga fruktsamheten utgjort, beräknad pä samma
*ätt som här ofvan:

1 Sveriges tal. om Nordvästeuropa» — 100.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free