- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
21

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERSIKT.

•21

Konjunkturer. Viel studiet af förändringarna från ;ir till annat
inom vårt näringslif är af stort intresse att ujöra sig reda för
världs-konjunkturernas växlingar och huru dessa afspeglat sig äfven i vart
land. Nägra hufvnddata för belysande af detta ämne meddelas i
Tab. 1 och Tab. 2.

Uppgifterna i förstnämnda tabell äro hämtade frän Sveriges- officiella
statistik, hvarvid dock ma göras följande anmärkningar. Siffrorna för
-Folkökning» och Xettoutvaiulring* för åren 1800 1908 äro återgifna efter dc
approximatift korrigerande beräkningarna i Emigrationsutredningens liilaga IV.
För ären 1909 och 1910 äro upptagna de officiella talen för folkökningen,
ehuruväl denna för år 1910 är något för hög (till följd af korrektioner vid
folkräkningen). För nettoutvandringen ar 1910 är äfven den officiella siffran
upptagen, fastän den säkerligen är något för lag; den verkliga, siffran är troligen
omkring 4 promille. För nettoutvandringen år 1909 liar tagits skillnaden
mellan de officiella talen för folkökning och för födelseöfverskott. Tabellen
är sa, inrättad, att man genom att. sammanlägga talen för folkökning och för
nettoutvandring i hvarje läll erhåller födelseöverskottet (t. ex. för 1866
alltså 13*13 promille). Ett undantag gör, af ofvan angifna skäl, året 1910;
dess verkliga födclseöfverskott var 10*78 promille. — Markegångspriset å
tag är reduceradt från priset pr rymdmått, under antagande att en
hektoliter väger 71*7 kg. — »Uttagningarna ur sparbankerna, v», utvisa dessa
Bi-tagningar i procent af insättningarna; talen afse de egentliga s. k.
sparbankerna samt postsparbanken.

Talen i Tab. 2 äro för ären 1866/1900 till allra största delen hämtade
ur förf:s > A porjus statistlques internationaux», för åren 1907/1910 frän
diverse andra källor. — Med »Prisindex» afses Sauerbeeks kända tabell, i
hvilken en sammanfattning af priserna för hvarje år för några tiotal viktigare
artiklar satts i förhållande till motsvarande medeltal för åren 1867, 77, hvilket
antagits r - 100. — »Diskontot» afser räntesatserna i Hank of England. —
silfver, »Hatio to (iold»: härmed afses priset, ä guld, om priset ä samma
viktsmängd silfver sättes = 1.

Ehuruväl en saklig diskussion af Tab. 1 och Tab. 2 skulle leda
fil I alltför mycken vidlyftighet, må dock några allmänna fakta
framhållas. Vi göra början med förhållandena i Sverige.

Antalet giftermål betraktas såsom en mycket säker mätare ä de
ekonomiska konjunkturerna (»öfverallt där möjlighet uppstår för en familj att
lefva, där ingås ett äktenskap»). Tabellen utvisar, att under de senaste
årtiondena giftermålens antal i Sverige aldrig varit sa. lagt som ären 1808
oeh 1869, och aldrig så högt som ären 1873 — 1870. I nder åren 189-1
1899 befann sig giftermälsfrekvensen i stigande, i samband med den lysande
uppgången dessa ar inom världskonjunkturerna, — en uppgång, soin i sin
ordning var framkallad af den ökning i guldproduktionen, hvarom Tab. 2
bär vittne. En ny, kortare och mindre utpräglad uppgång i det svenska
giftermålstalet konstateras för ären 1900 och 1907, likaledes i samband med
motsvarande företeelser inom var världsdel i dess helhet.

I fråga om folkökningen konstatera vi. att densamma numera ytterst
sällan hinner till 10 promille för ett är för sig. Ären 1881, 1882 och 1892
var tillväxten mindre än 1 promille, och åren 1808 och 1809 förete
folkminskning. De senast gångna ären ha varit något fördelaktigare än 1880-

i Forts. sid. 24 .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuallmek/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free