- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
24

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 KMIGRATIOXSUTREDNINQEN. BILAGA Xlir. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA

talet, som såsom helhet representerar den lägsta punkten för folkökningen i
vårt land.

Utvandringen (nettosiffrorna) var liiigst ären 1869, 1881 och 1882, men
lägst ären 1908 och 1894, — bägge gångerna såsom en följd af lågpunkter
inom Förenta Staternas näringslif. De senaste åren hafva varit tämligen gynn
samma för oss, jämfördt med hvad vi under ett par årtionden förut fått vänja
oss vid. Undantag bilda dock ären 1902 och 1903. Att vi öfverhufvud
kunna konstatera en tillbakagång inom vår utvandring beror delvis därpå, att
framsteg onekligen ägt rum inom vårt svenska näringslif, men delvis också därpå, att
Amerika ej mera erbjuder lika lysande möjligheter som förr. Den bästa delen
af »den fria jorden» är redan utdelad, och arbetsprisen sänkas i våra dagar
märkbart åtminstone i förhallande till de ökade lefnadskosthaderna
genom den oerhörda tillströmningen af immigranter från dc litet fordrande
folken i Syd- och Östeuropa.

Spannmålsskörden spelar ännu eu mycket stor roll i vårt ekonomiska
lif. Den var lägst under missväxtaren 18G7 och 1868 (endast 12 à 13
millioner deciton), men nådde successiva maxima åren 1871, 1878, 1880, IKK2,
1887, 1890, 1900 och 1908. Sistnämnda år, med en totalskörd af 2h’, j
millioner deciton, innehar för närvarande rekordet. Mycket ogynnsamma voro
— utom de ofvan nämnda 1867 och 1868 — äfven åren 1x74, 1877 och
1881 samt — ehuru med ökade totalbelopp mot i äldre tider — relatift.
äfven ären 1889, 1899, 1901, 1902 och 1904; sistnämnda fyra hvarandra
närliggande ar bilda nästan en motsvarighet till 1860-talets sorgligt ryktbara
serie af felslagna skördar, om än underlägsenheten mot normalt icke var fullt,
så stor under den oss närmast liggande perioden. Dessa olyckor i fråga om
äringen, i förening med en lågkonjunktur inom industrien, åstadkommo den
redan påpekade höjningen af emigrationen åren 1902 och 1903, — tills denna
helt tvärt afbröts genom sistnämnda års stora kris i Förenta Staterna.

Spannmålsprisen i värt land voro högst under missväxtaren 1867 och
1868 (ända till 19 kr. pr dt. råg), men lägst år 1887, da hundra kg. rng
betingade blott 8 kr., — allt enligt markegångsprisen, som dock i och för
sig torde vara något för låga. Under senaste årtionde hafva spannmålsprisen
nått en rätt hög nivå igen, —- delvis till följd af tullarna (som dock ej
förmådde afstyra ett synnerligen djupt fall åren 1894 och 1895), delvis i
sammanhang med varuprisernas allmänna stegring på världsmarknaden till följd
af den ökade guldproduktionen.

Dagwerksprisen hafva genomgått märkvärdiga förändringar. De äro nu
mer än dubbelt, sä höga som för fyrtiofem ar sedan, men tillväxten har skett,
genom starka spräng, mellan hvilka ligga tider äfven af stillastående eller
tillbakagång. Från i-in kr. är 1869 (sommardagsverkspris för manlig
arbetare), då dock siffran var ovanligt lag, till följd af missväxterna, var man
redan år 1873 uppe vid 2’o i kr. — en hcl revolution på fyra är. Men
efter 1875 begynte en stark återgång, ocli under ett helt årtionde (1878 —
1888) var man igen nere omkring rso kr., och till och med därunder.
Sedan begynte ett nytt framåtskridande, i början långsamt men småningom
allt hastigare. Ar 1899 hade dagsverkspriset igen hunnit till 2’2 2 kr.,
hvilket var mera till och med än under de lysande ären 1873 1875. Efter tre
å fyra års stillastående började sa en ny och stark uppgång, som år 1909 höjt
siffran till 2’c o kr., eller mer än 30 procent utöfver maximiärcn under
1870-talet. Fasthållas ma, att alla dessa tal afse endast jordbruksnäringen.
Frän industrien hafva vi inga användbara uppgifter för äldre tid.

Trävarorna äro vår viktigaste exportartikel. Talen i tabellen vittna om
starka växlingar från år till annat (man jämföre året 1877 med 123 millioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free