Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT.
•27
Om guldproduktionens utomordentliga betydelse för världsekonomien är
ej här tillfälle att utförligare tala. Vi bedja blott våra läsare lägga märke
till stagnationen eller tillbakagången i denna produktion åren 18 G t < 1802, och
uppsvinget sedan dess. Vi bedja också få fästa uppmärksambeten vid tabellens
öfriga koll. för tiden efter 1890-talets midt. Den som uppmärksamt studerar
dessa tal, skall omöjligen kunna undgå att märka det sammanhang, hvarom de
bära vittne. — I våra dagar synes ånyo ha inträdt en viss stagnation i
guldproduktionen. Blifver den långvarig, lära väl dess följder så småningom icke
underlåta att gifva sig tillkänna.
Med guldproduktionen sammanhänger i viss mån frågan om silfverpriset.
Krän 1800-talets hörjan och linda in på 1870-talet, hade guldets värde
förhållit, sig till silfrets ungefär såsom 15’/:;: 1, och denna proportion hade man
vant sig vid att betrakta såsom så konstant, att den vid den latinska mynt
unionens instiftande till och mefl fastställdes såsom legal. Numera liar den,
såsom 1’ab. 2 utvisar, ändrat sig därhän, att gnidet förhåller sig till silfret
nära nog såsom 40 till 1. Denna förändring, som tvifvelsutan kommer att
betraktas såsom en af do märkvärdigaste företeelserna i 1800-talets ekono
miska historia, har delvis orsakats af en starkt ökad produktion af silfver.
Denna ökning kan dock ej, rclatift taget, jämföras med
guldproduktionens tillväxt omkring är 1850, hvilken i alla fall icke förmådde nämnvärdt
rubba proportionen mellan de båda metallernas värde. Denna sista
omständighet gör sannolikt, att silfverprisets fall till ën mycket, betydande del
förorsakades icke af öfverproduktion utan af silfrets denionetincring, som i
Here betydande länder genomfördes omkring år 1870 och senare, och som
helt naturligt förminskat, efterfrågan å den hvita metallen. Inflytandet på
världsekonomien at’ silfverprisets brädstörtudc fall synes hittills knappast hafva
blifvit fullt opartiskt studeradt, till följd af sammanhanget med spörsmålet
om bimetallismen, som ju ännu är en partifråga inom den ekonomiska och
den vetenskapliga världen.
Kfter denna kortfattade öfversikt framträder kanske önskvärdheten af att
uttryckligen markera och begränsa »do goda» och do dåliga tiderna under
den period, som här är föremål för behandling. Med afseende härå må först
anmärkas, att dessa begrepp fattas något olika inom olika affärskretsar. En
bankman är kanske benägen att till den goda tiden räkna hvarje är mod
riklig penningetillgång, men dylika år kunna mycket väl vara tider af ringa
företagsamhet, medan äter en högt uppdrifven industriell verksamhet till
sjst medför att det. lediga kapitalet så starkt, tages i anspråk, att bankerna
fa kämpa med penningeknapphet; visserligen är, mycket riktigt, krisen dä
ofta nog icke långt borta. Afser man med goda tider» år al’ särskildt
liflig industriell och affärsverksamhet, torde, på ett ungefär, tiden efter
1800-talets början kunna uppdelas på följande sätt: goda tider voro Ären 1863 1878;
vidare (i någon mån) ären 1880.1883; åren 1895 1899; åren 1905/1907;
hvarjämte vi torde kunna nu sägas lefva i en tid af goda konjunkturer
sedan år 1909. Svaga tider voro åren 1874 1879 (dock i flere binder icke
de första åren); vidare ären 18K4/1K94, den långvarigaste depression den
nyare tiden känner, sammanfallande för öfrigt med en mycket knapp
guldproduktion; därefter åren 1900 1904, i samband med Transvaalsgrufvornas
af-stängande genom boerkriget; slutligen senare delen af året 1907 samt ar 1908,
väsentligen på grund af svårigheter i Förenta Staterna. Det säger sig själft,
;>tt dessa begränsningar äro ungefärliga, och att de böra göras i någon mån
olika i olika länder. 1 Sverige omfattade den senaste ogynnsamma perioden
»fven aret 1909 samt en del af år 1910, detta väsentligen såsom en följd
al de stora konflikterna pa arbetsmarknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
