Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.JORDBRUK ET. 41
Tub. :t. Markegångsprisen, i kronor pr deciton.1
Ären. llvete. Råg. Korn Hafre.
1836/40 . . 13 71 1107 980 7-04
1841 45 . . 14-27 12-00 8-99 6-30
1846 50 . . 13 92 11-25 10o4 7-39
1851 55 . . 17-75 14 10 12-25 955
1856 60 . . 18-20 1301 12-90 10-42
1861 65 . . 15-70 .12-80 11-29 895
1866 70 . . 1809 1465 13-24 10 59
1871,75 . . 18-73 14-29 13-77 11-54
1876 80 . . 17-1L 1348 18 12 i 10-99
1881/85 . . 15-33 12-87 ll-no j 9-76
1S86/90 . . 12-82 10 06 10-08 8-15
1891 95 . . 12-30 11-22 10 71 Ö!<8
1896/00 . . 13-94 11-78 11-66 982
1901 05 . . 13-05 12-11 11 92 ■ 10-80
1906/10 . . 14-98 1308 12-71 10-81
I
Sitt största intresse få ofvanstående siffror i den mån de kunna jämföras
med priserna å världsmarknaden. Därtill lämpa sig närmast livetet och liafren.
Vi jämföra talen för Sverige med dem från England ocli från Hamburg (i bägge
fallen importprisen). Samtliga äro reducerade att afse kronor pr deciton.
- Hvete, kronor pr dt. llafre, kronor pr dt.
Ären. Sverige Hamburg. England. Sverige. Hamburg. England.
1851/55 . . . 17-75 18-80 955 12-78
1866/60 . . . 18-20 18-4 5 10 42 13-17
1861/65 . . . 15-76 1708 8-95 11-51
1866.70 . . . 18-0» 18-09 . 10-59 14-81
1871/75 . . . 18-73 21-74 21-47 11 54 1401 14-51
1876,80 . . . 17-11 18-64 19-80 1099 13-91 13 21
1881, 85 . . . 15-83 1602 17-Ox 976 1204 1205
1886 90 . . . 1282 1309 13 71 8-15 9-88 9-78
1891/95 . . . 1286 11-96 1210 8 98 1045 10-42
1896,00 . . . 13 94 1209 12-57 932 9-86 9-32
1901/05 . . . 13-65 11-82 12-28 10-86 10-70 10 03
1906/10 . . . 14-98 14-25 14-57 10-81 11-57 1060
I allmänhet äro alltså de svenska talen ganska låga. För äldre tider
kan ju detta i någon mån hero på, att vårt land då stod nästan utanför
världshandeln med spannmål och därför hade sina egna prisförhållanden. I fråga
om liafren Ur väl ock rimligt, att priserna inom ett exporterande land
äro jämförelsevis låga. I betraktande af den prishöjning, som tullen bör ha
medfört — hvilken visserligen är ytterst vansklig att beräkna, — förefaller det
dock som om markegångssättningen giifve lägre tal än den allmänna handeln.
Ären 1871/75 var livetet i England 6 93 kr. dyrare pr deciton än
liafren. Åren 1886/90 hade denna skillnad gått ned till 3-93 kr., och åren
1901/05 till 2’25 kr. 1 Hamburg är hafre numera dyrare än råg (jfr Tab.
6). Denna utvecklingsgång förklarar, hvarför vi i Sverige under
frihandelsti-den hade så mveket lättare att hälla hafreodlingen oppe än höstsädesodlingen.
Orsaken till det stora fallet i hveteprisen på världsmarknaden var,
såsom bekant, den kolossala nedgången af frakterna, till följd hvaraf det
belt plötsligt blef lönande att sälja spannmål ända fran de främmande
världsdelarna till Europa. Härigenom kunde med ekonomisk fördel Amerikas,
Ostindiens och Argentinas jungfruliga marker öppnas för hvctekulturen.
Angående omfånget af nyssnämnda reduktion af fraktprisen gifva följande tal en
föreställning. De äro hämtade frän Statistical Abstract for the United States
och afse (efter reduktion till vårt mynt och mätt, jfr Aperyus statistiques)
1 Reduktionen till vikt hur skett under antagande, att en lif väger: hvete 77’6
kg., räg 71 7, korn 65. hafre 47 kg. — I fr&ga om ragprisen se vidare Tab. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
