Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<38 EMIG1UTI0N6UTREDNINÖEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.
Tab. 11. Brytningen af mineral i Sverige åren 1X11 IDt).r) och ID 10. Ton.
1 Malmer oeh andra mineral. Ärligen 1871 80. Ärligen 18S190. Ärligen 1891/95. Årligen 1896 00. Årligen 1901,05. År 1910.
1 Järn . , . , . 7(10,987 904,939 1,519,325 2,294,760 3.564,016 5,552,678
Guld........ 862 1,809 907 — —
, Silfver o. bl v ■ . ■ 10,975 14,400 16,552 8,644 9.424 2,700!
Koppar....... 36,164 22,771 23,941 23,590 33,306 3,6 .8
Kiikel....... 3.911 892 97 — — -i
; Zink........ 35,626 49,591 48,315 57.701 54,972 49,453
Kobolt....... 171 239 79 — _
Mangan...... 603 6.112 6,090 2,487 2,331 5,752
Svafvelkis...... 1,634 1,400 853 448 8.902 25,445
Stenkol....... 71.915 163,561 203,890 235.636 308,000 30 J.780
Eldfasta leror1. . . . 49.120 ■ 129.295 130,912 159,348 107.923
Klinkerlera3..... 24,765 35.541 57.339 67.252
Fältspat8...... • • 16.814 17.620 21.591
Grafit’....... 1011 845 1.384
Summa 921,989 1,313,887 1.974.511 2,807.530 4,215.033 0.140,602
mod 0’5’t mill. dagsverken. De använda motorernas hästkrafter utgjorde et.t
antal af 155,996, hvaraf för omedelbar drift 124,823; återstoden
användes uteslutande för drifvande af elektricitetsgenersitoror. Af bela antalet
hästkrafter kommo pä vattenturbiner 61,306, pa elektriska motorer 56,401,
pä ängmaskiner 25.714, på vattenhjul 5,120, pä ångturbiner 4,598, pä
fotogen-, bensin- in. 11. motorer 2,857: summa 155,996 hästkrafter. — lierg- •
verksägarnas för bevillning uppkattade inkomst uppgick år 1910 till 12’ie
millioner kronor, hvaraf kommo på järngrufvorna 9-ot» mill. kr. och på
järnverken 2’i4 mill.
Järnhandteringen. T våra dagar är järnhandteringen såsom
bekant den ojämförligt viktigaste grenen af det svenska bergsbruket.
Äfven inom världsekonomien är järnets betydelse stadd i stark
tillväxt. ökningen af järnförbrukningen under de senaste årtiondena
har i själfva verket varit sä utomordentlig, att man begynt
allvar-ligen söka göra sig reda för, huru länge jordklotets tillgångar å
järnmalm skola kunna uthärda de ständigt ökade anspråken.
Såsom bekant är det under ledning af Sveriges geologer som belt
nyligen en internationell undersökning af denna fråga kommit till utförande.
Kör Sverige är också hela detta spörsmål uf större betydelse äu för de flesta
öfriga länder. Vi skola här i korthet återgifva den omnämnda
undersökningens hufvudresultat.
Hvad angår utredningens omfattning, finner man, att endast för 13-3 procent
af jordklotet- bela landvidd (polarländerna oafsedt) kunde åvägabringas
uppgifter stödda på verkligt noggrant utförda undersökningar. För 10’3 procent,
af landytan föreligga approximativa uppskattningar; för 51’s procent gifvas
blott allmänna omdömen, som icke låta sig uttryckas i siffror; och 24 s
procent, ändtligen, af jordklotet måste belt och hållet lämnas därhän, — huf-
’I motsvarande tabell i Sveriges land och folk har för perioden 1886 90 införts
medeltalet för 1888 90. För att slutsumman må kunna behålla* har detta medeltal
kiär, halfveradt, införts för perioden 1881 90 — 5 Uppgifter saknas för tidigare är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
