Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIGKATI0N8UTREDNINGKN. BETÄNKANDE.
indirekt hämtade sin utkomst at’ yrket. Såsom den egentligen
jordhruksid-kande befolkningen, med inräkning af barn och öfriga familjemedlemmar
äfvensom tjänare och biträden, återstår da ett, antal af 1,350,000 personer.
I denna sistnämnda siffra inga 504.000 barn och andra tärande personer;
för arbetet återstå alltså 702,000 personer öfver femton års ålder. Häraf voro
208,000 hustrur och änkor, sysselsatta i främsta rummet med det. husliga
arbetet: dock* ingår här äfven det mindre antalet själfständiga kvinnliga
hufvudpersoner, hvilkas numerär är obekant.
Såsom biträden i yrket kunna betraktas 148,000 hemmasöner och drängar
samt 170,000 heinmadöttrar och pigor. Till sist återstå dä 230,000 manliga
hufvudpersoner inom det dåvarande svenska landtbruket. Af dessa
hufvudpersoner voro 180,000 hemmansägare eller brukare (inräknadt ståndspersoner),
2s,on0 torpare, 20,000 backstugusittare och inhyseshjon samt 2,000 fiskare,
hvilka senare i var statistik pläga inräknas under jordbruket. Några »statare^
omnämnas ännu icke, och antalet sådana torde i själfva verket hafva varit ganska
ringa. (Först ar 1825 upptages denna grupp vid vara folkräkningar).
Af hela antalet manliga hufvudpersoner vid denna tid inom jordbruket voro
alitsa 7H-s procent hemmansägare och brukare, l ro procent torpare samt 8 r.
procent backstugusittare och inhyseshjon; härtill komma O-s procent fiskare.
Dessa proportionstal äro af stor betydelse för jämförelse med senare tiders
förhållanden och därmed till sist äfven för våra dagars emigrationsfråga.
Ofvan nämnes att. antalet hemmansägare och brukare uppgick till 180,000.
Vntalet brukningsdelar inaste ha varit något högre älf sä, eftersom härtill
komma äfven ett okändt antal kvinnliga hufvudpersoner samt därtill
tjänstemännens boställen. Någon åtskillnad mellan ägare och brukare gjordes icke
vid denna folkräkning, och ej heller mellan allmoge och ståndspersoner.
Jordbrukarnes familjer voro naturligtvis i genomsnitt större än
nit. både i fråga om antalet hemmavarande familjemedlemmar — bland
hvilka ingingo ej blott barnen, utan äfven en mängd vuxna — samt
drängar och pigor, de sistnämnda ännu alltid i husbondens kost.
Erinras må att antalet biträden på hvarje gård var begränsadt
medels lag; i livad mån dessa trånga bestämmelser verkligen efterlefdes,
må lämnas osagdt. — I fråga oni arbetet spelade slöjden en stor roll,
särskildt under vinterhalfåret. Försöken att inskränka hemväfnaden
till fabrikernas förmån mottogos med stort missnöje.
Såväl inom jordbruket soui inom åtskilliga andra yrken var dt
giflas antal säkerligen högre än nu. Giftermålen ingingos något tidigare
än i vara dagar, och omgiftena voro synnerligen talrika, i
synnerhet för männens del. Fruktsamheten var i regeln icke större än
hvad den sedan förblef under nästan halftannat sekel, och da
barndödligheten var mycket betydlig, var antalet samtidigt lefvande
barn inom resp. familjer något mindre än nu.
Redan vid denna tid pågick en icke obetydlig inflyttning till
städerna, fast den till stor del neutraliserades af städernas oerhördt
höga mortalitetssiffror och därför icke förmådde nämn värdt påskynda
städernas folkökning. Flyttningen mellan de olika landsdelarna var
i det hela mindre betydlig. Dock skönjes redan en viss regelbunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
