Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
KM IO R A TIONSUTEKDN’IN i i EX.
BETÄNK AM>E.
18,000, Karlskrona ined 10,166. Norrköping mod 9,089, Oäfle med
5,410 och Uppsala med 5,105. Utom dessa nådde ingen svensk stad
upp till 5,000 inb.; Falun, med 4.791. och Uddesalla, med 4,081,
kommo närmast. Först i nionde rummet påträffa vi Malmö, och des~
folkmängd uppgifves endast till 3,962 personer.1
Man finner strax, huru öfverlägset Stockholm då för tiden var
mot landsortsstäderna. Hufvudstaden var ej mindre äu fyra
gånger folkrikare än Göteborg, och mer än sju gånger större äu
rikets tredje stad (Karlskrona). I våra dagar är Stockholm blott
ungefär dubbelt sä stort som Göteborg, oeh fyra gånger sa stort
som den nuvarande tredje staden, Malmö.
Äfven jämfördt med städer i främmande land var Stockholm ar
1800 en ansenligare stad än i våra dagar, — åtminstone om vi in
skranka oss till våra germanska stamfränder. Munchen, Dresden.
Leipzig, Breslau, Köln. Brüssel, Birmingham och många andra, som
nn äro betydligt, större än Stockholm, voro för hundra år sedan
mindre än vår hufvudstad. A andra sidan har Stockholm nog under
nittonde århundradet gatt förbi en hel del städer inom Europas
romanska länder, hvilka länder vid 1800-talets början representerade det
egentliga storstadslifvet. Inom den skandinaviska norden var
Köpenhamn en tredjedel större än Stockholm, en proportion som är
i det närmaste oförändrad ännu i våra dagar. Hamburg, som år 1800
var endasl jämnstort med Köpenhamn och alltså blott en tredjedel
större än Stockholm, är däremot nuförtiden nästan dubbelt, sa stort
som Köpenhamn och inemot tre gånger så stort som vår svenska
hufvudstad.
Strax efter ingången af nittonde århundradet möter också den
första ordnade jordbruksstatistiken i vårt land. Vi skola med
anledning häraf framhålla några hufvudtäkta rörande tillståndet i detta
hänseende. För ar 1750 ha vi uppskattat åkerarealen i Sverige till vid
pass 600,000 hektar (jfr Tab. 21). Siffran kan knappast vara för
lag. da den utgår från att spannmålsbehofvet. pr inb. skulle varit
endast föga mindre än vid början af 1800-talet. Ar 1800 kan
åkerarealen nu beräknas till ungefär 850,000 hektar. Mellan 1750 och 1800
skulle den alltså hafva ökats med 12 medan den samtida
folkökningen endast var 32 54. Här framträder ånyo det kraftiga
nyodlingsarbetet under senare hälften af 1700-talet, ett arbete som skulle
fortgå i många årtionden ännu. eller ända fram till 1X80.
Pa hundra inb. skulle enligt ofvanstående tal ha funnits 36
hektar odlad jord år 1800; motsvarande siffra för vår tid är
■ År 17;».") uppgafs Malmii stads folkmängd till 5,229 personer, år 1S00 till 3,962,
och är 1810 till 5,796. Dessa starka växlingar sammanhänga fßrniodlingen med
växlingar i garnisonens styrka: fSr (ifrigt äro 1795 ärs siffror Pir vara städer ofta tämligen
osäkra; för flere af dem saknas uppgifter alldeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
