Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
EMIGRATI0N8UTREDNIHGEN. BETÄNKANDE.
Kanske står det i samband med denna skärpta blick för
kunskapens betydelse, att också fackundervisningen nu riktades med flere
betydelsefulla utbildningsanstalter. Ar 1821 inrättades sålunda i
Stockholm ett veterinärläroverk (begynnelsen till det nuvarande
Veterinärinstitutet), ar 1822 en högre Bergsskola (i Falun), år 1*25
Teknologiska institutet i Stockholm, år 1826 ett Handelsinstitut i
Göteborg, och år 1*2* Skogsinstitutet i Stockholm. — onekligen
mycket på ett enda årtionde.
Till inrättandet af handelsinstitutet i Göteborg bidrog
omedelbart den uppenbara tillbakagången af handeln i rikets andra stad;
man kunde ej längre dölja för sig köpmannakårens bristfälliga
utbildning för sitt yrke. Den nyinrättade läroanstaltens utveckling
gick dock mycket långsamt; först efter 1860 började den blifva af
någon större betydelse. I Stockholm saknades all motsvarighet till
denna undervisning ända till år 1865.
I det föregående har flere gånger hänsyftats på den höga
giftermåls- och födelsefrekvensen i Sverige under 1^20-talet. Ej
mindre anmärkningsvärda voro dödlighetsförhållandena. Såsom redan
förut visats, kan tendensen till en nedgång af dödligheten hos oss
förspörjas ända sedan 1780-talet, och den fick nu efter krigens
upphörande en förökad styrka. Sveriges dödstal åren 1821 25 var utan
tvifvel ett af de allra lägsta i Europa, och om än den senare
femårsperioden var mindre fördelaktig, så blef dock medeltalet för hela
årtiondet utan all fraga det gynnsammaste som Sverige någonsin
dittills erfarit. Vårt lands egendomliga försteg i detta fall vittnar
uppenbarligen, trots allt, om ett aktningsvärdt kulturarbete, — i
sina resultat så mycket märkligare om man erinrar sig de starka
motverkande krafterna: fattigdomen och den fruktansvärda
dryckenskapen. Vid jämförelsen med främmande folk kan man knappast
för Sverige finna någon annan förklaring härtill, än den förhållande
vis höga grad af folkupplysning, som den lutherska kyrkan förmått
under sin krafts dagar skänka vårt folk, och äfven det fria,
sekelgamla statsskicket, som vid denna tid gaf Sverige nästan en
undantagsställning i Europa vid sidan af England.
En mindre gynnsam företeelse från 1780-talet, som äfvenledes
under nu ifrågavarande årtionde vann förökad styrka, var stegringen
af de oäkta födelsernas antal. Äfven frekvensen af mord och dråp
var ovanligt hög, — en icke oväntad följd af gynnsamma ekonomiska
konjunkturer i förening med ett vidt utbredt brännviusmissbruk.
Om det kulturella tillståndet i Sverige vid denna tid, sedt frän
mera ideell synpunkt, är öfver hufvud, trots enstaka ljuspunkter, icke
mycket godt att säga. Försortningen hvilade tung öfver vårt folk,
både bland hög och låg. Frånsedt det redan omnämnda intresset
för undervisningsväsendet, kan blott skönlitteraturen sägas förete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
