Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN’ 1851 18(10.
151
1861 70 kom till stånd i trots al’ att födelseöverskottet —
upp-gående till 458,745 individer — icke blott absolut utan äfven relatift
var det högsta dittills kända. Skillnaden mellan detta
födelseöfver-skott och den ofvan angifna folkökningen vittnar om, att vi nu pii
allvar äro inne i det tidehvarf, som far kallas den stora
utvandrings-perioden. Årtiondet medförde en nettoförlust genom utflyttning,
uppgående till ej mindre än 146,327 personer, eller nära nog fem
gånger det förut uppnådda maximum.
Vid slutet af hvarje ur för sig af denna tidrymd utgjorde Sveriges
folkmängd, delvis enligt ungefärlig beräkning:
År 1860 ..............3,856,107
. 1861 ..............3.908,181)
> 1862 ..............3,952,385
> 1863 ..............4,005.700
» 1864 ..............4,053,580
» 1865 ..............4,100,649
De sex första arens tillväxt är icke blott stor utan äfven ovanligt, jämn;
den växlar endast mellan 53,000 personer är 1863 och 44,000 är 1862.
Frän 1857 till 1866 växte Sveriges folkmängd med 51,000 personer i årligt
medeltal. — Folkminskning, den enda i vår historia efter krigsåren vid
seklets början, inträffade ären 1868 och 1869; deu uppgick under förstnämnda
år till 5,000, men under år 1869 till 22,000 personer.
Tal). 4, sid. 61, visar att den starka skillnaden i folkökning mellan
årtiondets förra och senare är till ganska, betydlig del beror på en skillnad
redan i födelseöfoerskotten, hvilka efter 1866, 1867 och 1868 års svaga
skördar eller missväxter ncdsjönko till belopp, som vi icke pa länge mött i
vår befolknings historia. Men huvudanledningen var dock den nu för första
gången i värt land uppträdande massutvandringen. Ffter ungefärliga afdrag
tör en uppskattningsvis beräknad invandring utgjorde nettoförlusten hvarje år
på grund af utvandringens öfverskott:
Ar 1861...... 2.732
> 1862 ..... 3,029
» 1863 ...... 3,737
> 1864 ...... 6,187
År 1865 ..........7.996
» 1866 ..........8,611
» 1867 ..........11,154
» 1868 ..........32.295
De sex första arens tal hinna icke, eller öfverstiga blott obetydligt, det
maximum, som nåddes redan under 1850-talet. Åren 1868, 1869 och 1870
äro däremot alldeles utan motstycken i vår föregående historia.
Jämförelsen med Europas folkmängdsförhållanden utfaller denna
gång på följande sätt:
Folkmängd. Sverige
Ar. Europa. Sverige. i promille.
1860 .... 282,893.000 3,856,107 13 08 * oo
1865 .... 295,542,000 4,100,649 13-88 >
1870 .... 305,399,000 4,168,525 13 05 »
Under förra delen af 1860-talet fortgick folkökningen i Sverige
med osedvanlig styrka. Under den senare delen åter bröts denna
belt och hållet, och för första gången på årtionden sjönko vi ned
under genomsnittstillväxten för Europa.
År 1866 ....... 4,146,361
> 1867 ....... 4,181,967
> 1868 .......1,176.820
> 1869 ....... 4,155.040
» 1870 ....... 4.168,525
Ar 1869 ..... 46.682
» 1870 . 23.904
Summa 146,327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
