Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 emigratioXsutredningkn. betänkande.
Tal). 200. Folkökningen i Norrbottens län från 1810 till lit K)}
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf
Inrikes. Utrikes.
1810..... 34,161
1811 20 .... 38,771 + 4,610 5,088 — 478 — 478 —
1821/30 .... 45,761 v 6,993 7 385 — 392 — 392 —
1831 40 ... . 48.922 + 3,158 5.211 — 2,053 — 2,0X3 —
1811 50 ... . 58,330 + 9,408 8,959 + 449 +• 44;> —
1851 60 ... . 68,505 + 10,175 10,662 — 487 — 301 — 186
1861 70 ... . 76.057 + 7,552 9,053 14,795 - 1,500 — 102 — 1,398
1871 80 .... 90,761 + 14,704 — 91 + 1,171 — 1,265
1881 ’.K) . . . . 104,783 + 14,022 15,443 — 1.421 + 1,202 — 2,623
1891/00 .... 134,769 • 29 986 20,696 + 9.290 + 10,102 — 812
1901 10 ... . 161,132 + 26,363 30,931 — 4,568 + 1,969 — 6,537
Särskildt:
1901/06 .... 160,220 + 16,451 16,088 + 4IS + 2,985 — 2.567
1906.10 .... 161,132 + 10,912 1 5,898 — 4,986 — 1,016 — 3,970
delar med Västerbottens bristen pa kalkbergarter oeb därigenom äfven
bristande kalkhalt i de lösa jordarterna. Däremot synes en jämförelsevis hög
fosforsyrehalt i allmänhet vara utmärkande för de lösa jordslagen i
Norrbotten, härrörande från de där allmänt förekommande apatitrika bergarterna.
Att angifva hur stor procent af länets areal som upptages af
torfmar-ker är knappast möjligt; emellertid torde siffran bli minst lika hög som
motsvarande för Västerbottens län. Det iir hufvudsakligen i moränregionen
nedanför de stora sjöarna, sora dessa myrmarker utbreda sig äfven i den
betydelse af ordet, att deras areal fortfarande är stadd i ökning.
Försutnp-ningsproeesser af skogsmarken spela nämligen en synnerligen viktig roll för
Norrbottens skogar, hvilkas ytvidd härigenom säkerligen reduceras med flera
kvadratkilometer för hvarje ar. I jämförelse med den skada, som härigenom
vållas, är den nytta myrmarkerna medföra mycket obetydlig. Sin största
användning ha de såsom slattermarker och användas blott i mindre grad såsom
odlingsjord. Visserligen kan torfven i ocb för sig vara godartad, men svårigheterna
i afseende på dränering och kalkning äro mångenstädes alltför stora. Härtill
kommer det i dessa trakter ogynnsamma klimatet.
I sistnämnda afseende erbjuder Norrbotten stora likheter med
Västerbotten, alltså en högst betydande skillnad mellan kusttrakterna och de inre,
högre belägna och från hafvet mera aflägsna delarna. ]’a grund af det
nordligare läget, iir det dock i Norrbotten hårdare än i motsvarande trakter
af det södra grannlänet, och i Norrbottens läns nordligaste del kan jordbruket
siigas ha upphört af klimatiska orsaker äfven pa en jämförelsevis ringa höjd
öfver hafsytan.
Folkmängden i det nuvarande Norrbottens län kan för är 1750
beräknas till något mer än 10,000 personer.2 Ar 1810 hade den, inom länets
nuvarande gränser, hunnit till 34,000 personer, och år 1910 till 161,000.
’ Länets gränser äro här uiiilleradc. såsom i Bilaga V, Tab. 68, ocli talen förete
därför smärre afvikelser mot t ex. samma bilagas Tab. 30 och 31 eller tabellen sid. 213
bär ofvan. — - Norrbottens hin bildades år 1810. Genom fredsslutet med Ryssland afträddes
det område öster om Torne- och Muonio älfvnr, som hörde till nuv. Norrbottens län
(ehuruväl delvis till lir.skt stift, nämligen Aho:. Folkmängden 1 detta oiuräde, här frändragen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
