- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
521

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄ NSÖFV K RSIK T ER. NORRBOTTENS LÄN.

andra arbetsplatser söka sig tillfälligt arbete på längre eller kortare tid,
hvilket dock vanligtvis afbrytes under den del af sommaren, dä slåttern och
skörden pågå. Att bristande arbetskrafter bär äro ett direkt hinder för
jordbrukets förkofran kan väl icke sägas, ty ännu saknas visst icke armar, men
hvad som däremot måste betraktas såsom en hämsko pä jordbrukets
utveckling är, att arbetsförtjänsterna inom industrien numera äro så höga, att denna
drager allt löst folk till sig. Följden är också den, att. jordbrukaren i stort
sedt är hänvisad till egen och familjens kraft för sitt jordbruks skötande.
Med samma äro vi inne på förhållandet, mellan husbönder och tjänstehjon,
där dessa senare äro till finnandes. Såsom ofvan iir nämndt, förekommer i
regel ovanligt liten lejd tjänstepersonal hos jordbrukarne. För att härom
gifva ett talande vittnesbörd torde vara nog att nämna, att inom mitt distrikt
väl ieke tinnes mor än högst 100 drängar. Antalet pigor är ju betydligt
större, men i otaliga fall söker man äfven reda sig utan sådana — allt för
att undgå de ovanligt höga lönerna, hvartill sällar sig svårigheten att. erhålla
tjänstefolk, - - antingen sa att husmodern dä själf utför det kvinnliga arbetet
inom hemmet, eller gör det med tillhjälp af någon dotter, som velat stanna
kvar inom familjen, hvilket sistnämnda förhållande dock numera håller pa
att mera höra till undantagen, sedan allmogens döttrar — där de icke
emigrera, som i stor utsträckning sker — mer och mer, därest do icke gifta
sig, vilja ägna sig ät andra yrken än jordbrukarens, hvilket, enligt den
radande tidsandan, anses alltför simpelt.

Afsättningen af ortens produkter försiggår på sådant sätt, att säljarcna
hafva full valuta för desamma. Ladugardens främsta prodnkt, mjölken,
afsattes vanligen dels till Luleå stad och lioden, dels till mejerier inom socknen,
och dels, och detta är det mesta, järnvägsledes upp till grufsamhällena. För
öfriga jordbruksalster tinnes äfven god afsättning, företrädesvis at sistnämnda
häll. Kör allt erhålles fullgod betalning, hvilket också gjort, att jordbruket
do senare ären i väsentlig grad gått framåt genom nyodlingar, som ledt till
ökning af ladugårdsbesättningarna. (ienoin så kallade landtuiannaförcningar
och kooperativa handelsföreningar på olika platser inont socknen är väl sörjdt
för att inköpet af jordbrukarens förnödenheter kan ske till billigaste pris.
Deu ekonomiska ställningen inom mitt distrikt, i hvad den beträffar
jordbrukarne. är således för närvarande bättre än någonsin, och äfven
arbetsklassen har icke skälig orsak att klaga öfver dåliga förtjänster, åtminstone
sommartiden, men taflan bar ändå sina stora och mörka Häckar, och dessa
utgöras af den alltjämt sig ökande utvandringen. Do väsentligaste
anledningarna härtill äro dc langa värnpliktsOfningarna, dc höga skatterna, som
särskildt hårdt trycka den arbetande klassen, i Amerika förutvarande anhörigas
och bekantas lockande skildringar om det förlofvade landet, den socialistiska
fosterlandsfientliga agitationen och det därmed sammauhängando klasshatet
samt icke minst svårigheten för don mindre bemedlade att här i riket, utan
alltför mänga och kostsamma formaliteter, åtkomma en egen torfva att bruka.
Inom socknen äro skatterna ytterst betungande. Bland annat drabbas
inkomstägare, således äfven arbetare, af en tyngande vägskatt. Allt sammanlagdt
gör, att en arbetare med till exempel 1,000 kronors årsförtjänst har att i
utskylder betala omkring 14 \ på inkomsten. Angående svårigheten för deu
obemedlade att här i riket komma i åtnjutande af ett eget hein måste jag
framhålla, att min erfarenhet gifv it vid handen, att för många och alltför
omständliga föreskrifter och därmed jämväl sammanhängande utgifter i fråga om
egnahemslånen gjort att dessa, som skulle vara en enkel och lätt åtkomlig
hjälp för behöfvande, i stället äro mycket svåråtkomliga och därmed har också
afsikteii med desamma väsentligen blifvit om intet. Såsom det nu är, har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free