Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. TORP ÅRSKLASSEN.
C687
146,374 personer. Pà de särskilda länen fördelade sig denna
befolkning enligt nämnda års folkräkning pä följande sätt:
Län. Porsoner.
Malmöhus .... 18.410
Östergötlands . . . 18,213
Södermanlands . . 18,061
Stockholms .... 15.24-1
Västmanlands . . 10,432
Uppsala.....9.125
Skaraborgs .... 8.637
Kalmar.....8,450
Län. Personer.
Örebro......6,820
Kristianstads . . . 6,582
Värmlands .... 5,566
Hallands.....4,847
Blekinge.....3,270
Älfsborgs .... 2,557
Kopparbergs . . . 2,205
Jönköpings .... 2,127
Län. Personer.
Göteborgs o. Boh. . 1.416
Gottlands .... 1,324
Jämtlands .... 1,211
Kronobergs .... 1,067
Västernorrlands . -1-11
Gäfleborgs .... 218
Norrbottens ... 42
Västerbottens ... 19
De fyra Mälarelänen äfvensom Örebro och Östergötlands län
omfatta alltså tillsammans en statarebefolkning af vid pass 78,000
personer, eller mer än hälften af slutsumman för bela riket. Skåne
bidrager med 25,000, de tre länen kring Vänern med nära 17,000
och de tre Smålandslänen med nära 12,000; i de öfriga tio länen
uppgår statarebefolkningen endast till omkring 15,000 personer
sammanlagdt.
Statarnes ekonomiska ställning anses allmänneligen vara dålig,
och de till Ernigrationsutredningen inkomna uttalandena gå i samma
riktning. Vi återgifva här några af dem in extenso.
Provinsialläkaren i Akersbergs distrikt af Stockholms län d:r
Erik Ekelöf skrifver, i januari 1908:
Såväl i Roslagen som i andra, ganska vidsträckta områden af Sverige
förekommer det s. k. stataresystemet eller statareväsendet, dot vill säga
jordbruksarbetet utföres hufvudsakligen med tillhjälp af s. k. statare. Också
är det från statarnes klass som cn mycket stor del af emigrationen i de
milda trakterna utgår, och vid en närmare granskning af statarnes
förhållanden och lefnadsvilkor synes denna utvandring mig ej alls vara
egendomlig eller svär att förklara. l)å sä ofantligt mycket både skrifvits och
arbetats på ett förbättrande af många andra gruppers af kroppsarbetare
ställ-11 ing i vårt land, synes det mig i hög grad anmärkningsvärdt, att
statar-väscndets många och svåra missförhållanden och afvigsidor sä litet
uppmärksammats. Tänkom oss dessa jordbruksarbetares (statarnes) ställning! Vanligen
;iro dc gifta och hafva cn talrik barnaskara. Visserligen bebo de å den
egendom, under hvilken do tjäna, fritt en liten stuga, men denna lämnar dock
oftast i afseendo på byggnadssätt, storlek och inredning mycket öfrigt att
önska. Snarast utgör den i flertalet fall exempel på, huru dylika
arbetarebostäder ej borde vara beskaffade. Trängsel, mörker, fukt, drag och ej så
sällan smuts är hvad man i dessa vår kanske mest nödvändiga arbetareklass’
bostäder tyvärr alltför ofta får skada. En dylik statarcs lön uppgår i allmänhet
(’ de fall jag påträffat) till mellan 200 och 300 kronor per år, hvartill
komma en del födoämnen in natura, hvilka dock sällan eller aldrig äro
tillräckliga för familjens behof. Hela en dylik statarcs arbetstid är ägnad
uteslutande at hufvudgärdcn. Med den langa arbetstid (c:a 12 timmar) och det
ansträngande arbete, hvilka i vanliga fall förekomma, blir naturligtvis hvarken
tid eller kraft öfrig för stataren till privat arbete. Några slag af försäkring
eller understöd vid sjukdom, olycksfall eller dödsfall förekomma i vanliga
fall cj. Hiir familjefadern långvarigt eller obotligt sjuk, eller blir han af
andra orsaker arhctsoduglig, eller skulle han aflida, kastas dc öfriga, mindcr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
